Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Banff ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
Ba’nka—Bankkonto.
546
vanlig i Palestina på Kristi tid (Luk. 19
kap. 23 v.). Men först inemot medeltidens
slut och särskilt i n. Italien utvecklades
ett bankväsen i modern mening. Den
första moderna offentliga banken anses vara
Banco di Rialto i Venedig, som grundades
1587. Under den följande tiden
utvecklades bankväsendet hastigt i Europas
större handelsstäder och kan nu sägas behärska
det ekonomiska livet. — Det moderna sv.
bankväsendets grundläggare är J.
Palm-struch, som även brukar tillskrivas
uppfinningen av banksedeln. Han grundade
i Stockholm 1656 den s. k. Palmstruchska
banken, som 1668 blev Riksens ständers
bank, numera Riksbanken. — Om olika
slag av banker se dessas uppslagsord! —
Litt.: S. Brisman: De moderna
affärsbankerna (1915).
Ba’nka 1. B a n g k a. En ö i Holl.
Ost-indien bl. Sunda-öarna, belägen mellan
Sumatra och Borneo. 12 000 kvkm (ung. så
stor som Skåne). Den viktigaste
utförselvaran är tenn, på vilket B. är en av de
rikaste orter i världen (omkr. 35 000 ton år
1924). 160 000 inv. (1926), huvudsakligen
malajer och kineser. Huvudstad:
Muntok.
Bankaecept. Tratta, som accepterats av
en bank, ofta i samband med rembours (se
Bankrembours!) B. förekommer
även som ren finansväxel, som av en bank
utställes på en annan, ofta utländsk, och
av den senare accepteras. B. säljas
mycket ofta på den internationella
penningmarknaden, där de anses som det mest
likvida betalningsmedel, som finns att
tillgå och som vid försäljning avräknas med
särskilt lågt diskonto (privatdiskonto).
Jfr Acceptkredit, Pr im a-d
iskon t, Privatdiskonto!
Bankanvisning. Check, som dragés på
en bank i syfte att lyfta ett i banken
in-nestående tillgodohavande eller ta ut en
beviljad kassakredit.
Bankbills [bæ’nkbills] (eng.). Bet.
bankväxlar. Som b. betecknas framför allt
växlar, som i London dragas på Bank of
England.
Bankdiskonto. Se Diskonto!
Bankekind (fsv. och isl. kind = släkt,
ätt; Bankes släkt). 1. Härad i
Östergötlands län. 2. Socken i B. 1. 1 013 inv.
(1930).
Bankeryd. Socken i Jönköpings län
(Tve-ta härad). 1 401 inv. (1930).
Bankers Trust Co [bæ’nkøs trest [-ka’m-peni].-] {+ka’m-
peni].+} Bankinstitut i New York. Den
femte i ordningen av U. S. A:s storbanker,
med kapital och reservfonder på
sammanlagt 113 mill. doll. och en inlåning av c:a
730 mill. doll. (1930). B. tillhör J. P.
Morgan & Co: s intressesfär.
Banke’tt (germ. bank = bänk). Bet.
festmåltid, högtidligt gästabud med
officiell karaktär.
Bank holidays [bænk håTlidejs]. Bet.
bank-helgdagar. Eng. benämning på vissa
dagar av året, som i Storbritannien
förutom de kyrkliga helgdagarna äro
vilodagar, varunder banker o. d. hållas stängda.
Bankinspektionen. Ett år 1907 inrättat
sv. ämbetsverk för tillsyn över
bankbolagen. År 1919 uppdrogs åt B. att även
övervaka fondkommissionär och fondbörs,
varvid namnet ändrades till Bank- och
fondinspektionen. Chefen
benämnes bankinspektör. För varje
bankbolag skall B., sedan K. B. avgivit förslag,
förordna ett allmänt ombud, som bl.
a. skall deltaga i revisionen av
bankbolagets räkenskaper. Jfr Sparbank!
Banki’r. Enskild person, som bedriver
viss affärsbanksrörelse (utlåning, handel
med värdepapper etc.). Hans företag kallas
bankirfirma. B. i vårt land få numera
icke bedriva bankmässig inlåning.
BankPvahöns. Stamformen för våra
vanliga tamhöns, vilken ännu lever vild i
Indien.
Bankkonto. 1. Räkning som av bank
föres för varje kund. 2. Räkning, som
affärsman 1. företag för i sina böcker för sitt
mellanhavande med bankförbindelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
