Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Percy ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4997
Percy—Pe’ri.
4998
poetry, som varit av största betydelse för
den romantiska strömningen inom litt.
Percy, Carl Arthur C:son, f. 1886.
Sv. målare, tillhörande »Falangen»,
företrädd på Nationalmuseum, sedan 1923
konstnärlig ledare vid Gävle
porslinsfabrik.
Perdu [ dy’] (fransk.). Bet. förbi,
förlorad, uppgiven.
Perdure’ra (lat. perdura’re). Bet.
fortfara.
Pére [pär] (fransk.). Bet. fader.
Pe’reat (lat. = må han gå under!). Ned
med!
Peréen. Forntida namn på den ö. om
Jordan belägna delen av Palestina.
Pére-Lachaise [pär lasjä’s]. Se L
a-c h a i s e!
Pere’nn (lat. pere’nnis = beständig).
Bet. flerårig.
Perennibranchia’ta. Se
Stjärtgrod-djur!
Péret [perä’], Raoul, f. 1870. Fransk
politiker (vänster), led. av
deputeradekammaren sedan 1902, kammarens president
1920—24 och 1927. P. har varit medlem i
ett flertal regeringar, senast såsom
justitieminister i Tardieus andra ministär 1930.
Pérez Galdes. Se G a 1 d o s!
Per fas et ne’fas (lat.). Bet. med rätt
och orätt; på vad sätt som helst.
Perfe’kt (lat. perfe’ctus). Bet. färdig,
fullkomlig.
Pe’rfektum el. p e’r f e k t (lat. perfe’ctus
= färdig). I språkläran den tidsform av
verbet, som uttrycker fullbordad handling
i närvarande tid, t. ex. jag har kommit.
Perfi’d (lat. pe’rfidus). Bet. lömsk,
illvillig, trolös. — Perfidite’t, trolöshet,
illvillighet.
Perfore’ra (lat. perfora’re). Bet.
genomborra, göra hål i.
Pergame’nt (av staden Pergamon, där p.
enligt Plinius d. ä. uppfunnits).
Skrivma-terial av renskrapat och slipat kalv-,
get-el. fårskinn, som vid tiden för Kr. f.
un
danträngde papyrus och under hela
medeltiden var det förnämsta skrivmaterialet.
Pergamentbrev el. pärmbrev,
urkunder skrivna på pergament. De älsta
sv. p. äro från mitten av 1100-talet. Vanl.
skrev man endast på ena sidan av
pergamentet. — Pergamentpapper,
olimmat papper, som behandlats med
koncentrerad svavelsyra och därigenom blivit
glatt och halvgenomskinligt. Det användes
till överbindning av syltburkar o. dyl.
Pergament, Moses, f. 1893. Tonsättare,
musikkritiker. Bland P:s i
impressionistisk anda hållna tonsättningar märkas
främst det koreografiska poemet
Krelan-tems och Eldeling (1928), kammarmusik,
orkesterverk och sånger.
Pe’rgamon. Forntida stad i n. v. Mindre
Asien, med grek.-persisk kultur. Den älsta
staden var en fast borg, varifrån Trakien
och n. v. Mindre Asien behärskades.
Staden utvecklade sin makt, dess härskare,
som antogo konungavärdighet, utvidgade
och stärkte riket, och dess storhetstid, som
började med Attalos I (263—241 f. Kr.),
nådde sin höjdpunkt under Eumenes II
(197—159 f. Kr.), vilken förhjälpte
romarna till segern vid Magnesia (190). Attalos
III, rikets siste härskare, överlämnade P.
till Rom. Synnerligen rika fynd av
arkitektur och skulptur ha gjorts i P., bl. a. ett
storslaget altare åt Zevs, byggt på 100-talet
f. Kr. Se bild å nästa sida!
Pe’rgola (it.). Bet. egentl. vinlöv;
pelargång, som är övervuxen av slingerväxter.
Pergole’si el. Pergolese,
Giovanni B a 11 i s t a, f. 1710, d. 1736. It.
kompositör och skapare av den konstnärliga
opera buffan (jfr O p e r a!). Hans mest
berömda verk på detta område är La serva
padrona (1733, Pigan husbondefru, Sthlm
1781), som gav upphov till den franska
komiska operan. P. har dessutom skrivit en
hel del kyrkomusik, bl. vilken särskilt må
framhållas hans Stabat mater (Sthlm 1749).
Perhydro’1. 30-procentig lösning av
väte-superoxid i vatten.
Pe’ri, J a c o p o, f. 1561, d. 1633. It.
kompositör, genom sin musik till Rinuccinis
Dafne (1594) den egentlige skaparen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
