Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Perim ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PerlPt—Perpignan.
5003
dels anslag mot kroppsytan av ljudet
bedöma underliggande delars beskaffenhet.
— P e r k u t e’r a, använda perkussion.
PerlPt. Se Stål!
Perm. Stad i ö. Ryssland (Uralregionen)
vid floden Kama, med universitet,
omfattande industri och stor europ.-asiatisk
transitohandel. 85 000 inv. (1926).
Perm. Se Permperioden!
Permane’ns (lat. permane’re = förbliva).
Bet. varaktighet. — P e r m a n e’n t,
ständig, oavbruten.
Permanenta (fasta) internationella
domstolen. Se Haagdomstolen,
Nationernas Förbund!
Permane’nt-vitt. Se B a r y t!
Permangana’t. Se M a n g a n!
Permeabilite’t (lat. permea’re =
genomgå). Bet. genomtränglighet;
genomsläpp-lighet för (magnetiska el. elektriska)
kraft-linjer i jämförelse med motsv. storhet för
lufttomt rum.
Permissio’n (lat. permi’ttere = släppa
fram, tillåta). Bet. tjänstledighet, lov. —
P e r m i 11 e’r a, bevilja tjänstledighet.
Permperioden (även D y’a s). Den sista
av de paleozoiska perioderna, uppkallad
efter förutvarande ryska guvernementet
Perm, där avlagringar från p. äro rikt
representerade. Klimatet var under p.
mycket olika å skilda områden, på s.
halvklotet rådde delvis istid (jfr detta ord
och Glossopteris!), n. Europa och
n. Amerika täcktes tidvis av havet, som
under senare delen av p. fick vika för
öknar, varvid mäktiga saltavlagringar
bildades (t. ex. vid Stassfurt). Av växter
förekommo huvudsakligen
kärlkryptogamer, cykadofyter och barrträd, av djur
fiskar och groddjur samt en del
ursprungliga kräldjur.
Pernambuco [-bo’kå]. 1. Stat i ö.
Brasilien vid Atlanten, med 99 254 kvkm ngt
större än Götaland. 2 870 000 inv. (1929).
2. P. el. R e c i f e. Huvudstad i P. 1,
exporthamn för socker och bomull. 341 000
inv. (1929).
5004
Pe’rnau (estn. Pärnu). 1. I n. ö.
Riga-viken utmynnande flod i s. v. Estland. 2.
Hamnstad och badort i s. v. Estland vid
P. 1, i sv. besittning nästan hela tiden
1600—1710. 21 000 inv. (1931).
Perniciö’s (lat. pernicio’sus). Bet.
skadlig, elakartad.
Pérochon [peråsjån], E r n e s t, f. 1885.
Fransk förf, av företrädesvis
allmogeberättelser.
Perono’spora. Svampsläkte (grupp
Phy-comyce’tes), omfattande en hel del farliga
växtparasiter, t. ex. betmögel,
potatissvamp och spenatmögel. De
bekämpas alla genom besprutning med
kop-parhaltiga lösningar (Bordeauxvätska).
Perosi [-rå’si], L o r e n z o, f. 1872. It.
tonsättare, särskilt av oratorier, bl. vilka
märkes en trilogi: Marcuspassionen, Kristi
förklaring och Lasari uppväckande (1897).
Peroxida’ser. I de flesta djurceller
förekommande enzymer, som sönderdela
väte-superoxid och andra dylika ämnen.
Perpendicular style [popndPkjulo stajl]
(eng.). el. perpendikul a’r stil. Bet.
lodrät stil. Inom den eng.
byggnadskonsten bet. för den sengotiska stilen. Den
karakteriseras främst därav, att fönster och
väggar uppdelas genom långa, lodräta
linjer.
PerpendPkel (lat. perpendPculum). Inom
matematiken beteckning för en linje, som
är vinkelrät mot en annan.
Perpe’tua. P. led jämte sin tjänarinna
Felicitas martyrdöden i Kartago och blev
därigenom av kat. kyrkan helgonförklarad.
Hon är hjältinnan i Stagnelius’ dikt
»Martyrerna».
Perpetue’ll (lat. perpe’tuus). Bet.
oavbruten, ständig, ihållande.
Perpe’tuum mo’bile (lat.). Bet. ständigt
rörlig. Maskin, som oavbrutet levererar
energi utan att tillföras dylik. Ett sådant
p. m. är enligt energiprincipen orimligt
(se Energii). Jfr Entropi!
Perpignan [-pinja’n]. Stad i s. Frankrike
(dep. Pyrénées-Orientales), med flera
märkliga byggnader fr. 1300-talet, då P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
