Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Perplex ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5007
Pershyttan—Persien.
5008
Pershyttan. Gruvfält i Örebro län, 5 km
v. om Nora stad.
Persia’n. Se K a r a-k u 1-f å r e t!
Persien (pers. Iran). Monarki i Asien
mellan Kaspiska havet och Persiska viken,
med 1 647 000 kvkm nästan 4 ggr så stor
som Sverige.
Kust. Kuststräckan vid Persiska viken
är jämn och utgöres av en avlagringsslätt,
uppbyggd av sand, lera och löss. Slätten är
stadd i ständig tillväxt och bildar ett
grundhav, som tvingar större skepp att
ankra 3—4 km från stranden. Vid
Arabiska havet är klippkust förhärskande,
under det att kusten vid Kaspiska havet
är låg och sumpig samt rik på laguner.
Allm. geografisk och
geologisk byggnad. P. upptar den v.
och största delen av Irans högland. Landet
är uppbyggt av gnejs, som mångenstädes
täckes av sedimentära och yngre eruptiva
bergarter. Irans medelhöjd är 1 200 m,
men vissa till randzonerna hörande
bergsträckningar nå 4—5 000 m höjd.
Persiens högsta topp är Demavend (5 670
m. ö. h.). Jordskalv förekomma ej sällan.
P:s geografiska regioner äro: de nordliga
bergskedjorna, det inre, avloppslösa
platålandet, de sydliga randbergen och
kustslätterna. Platålandet karakteriseras av
vattenfattigdom och saltsjöar,
bergskedjorna av rikedom på vattendrag.
Klimatet är ytterst växlande. Stark
PERSIEN,
sommarhetta råder dock överallt. I det
inre är vintern sträng, medan
kusttrakterna ha en mycket mild vinter.
Nederbörden är utom i n. otillräcklig.
Växt- och djurvärld. Buskstäpp
jämte öknar är landets förhärskande
vege-tationsform. I s. kustlandet uppträder
dadelpalmen, i inlandet halvbuskar, poppel
och vide. Berglandet i n. ä’r rikt på skog.
Där växa ek, alm, björk, plataner, valnöt,
al, lind, kastanje, fikon- och mullbärsträd.
Av tamdjur förekomma nötkreatur, häst,
kamel, åsna, får, get och fjäderfä m. fl.
samt av rovdjur hyena, schakal, björn,
varg, leopard, lejon och kungstiger.
Befolkningen är starkt blandad.
Den bofasta befolkningen utgöres till
större delen av perser (tadjiker). De äro
jordbrukare, hantverkare och köpmän.
Dessutom finnas kurder, afganer, zigenare,
armenier, araber, judar och turkar m. fl.
Denna befolkning är till avsevärd del
nomadiserande (omkr. 3 mill. nomader).
Omkr. 10 mill. inv. (uppskattn. 1929).
Näringar. Jordbruket sysselsätter
omkr. halva befolkningen. Det är starkt
beroende av konstbevattning och
frambringar vete, hirs, råg och korn, det
sistnämnda som hästföda. Ris (590 000 ton
1928) odlas med framgång vid Kaspiska
havet. Pruktodlingen är omfattande;
dadlar produceras massvis. Odlingen av
bomull hålles avsiktligt tillbaka för den mera
behövliga sädesproduktionen.
Boskapsskötseln bedrives framför allt av nomaderna;
den pers, ullen är berömd. Det synnerligen
givande fisket i Kaspiska havet ligger i
ryska händer. Pärlfiske bedrives i Persiska
viken. P:s stora mineralrikedomar äro
föga utnyttjade. En betydande
petroleumzon i s. v. P. exploateras dock av ett britt,
bolag (Anglo-Persian Oil Company). Det
pers, textilhantverket står högt; pers,
mattor och schalar äro världsberömda.
Bomullsvaror och socker äro förnämsta
importartiklar; petroleum, vävnader, opium,
bomull och frukt (dadlar) stå främst bland
exportvarorna. År 1928—1929 steg
importen till 820 000 kran, exporten till
1 372 000 kran. Sverige importerade år
1930 fr. P. varor för 10 000 kr. samt ex-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
