Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pf. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5035
Phasma’tidse—Phoenix.
5036
merna ätas omogna (brytbönor, skärbönor,
turska bönor, haricots verts, alla gröna,
samt vaxbönor, gula). Även bruna och vita
bönor äro frön av hithörande former. P.
multiflo’rus (Rosenböna) odlas som
prydnadsväxt; även den har ätliga baljor.
Phasma’tidie el. P h a’s m i d se. En fam.
Rätvingar, omfattande en mängd
insekter med utpräglad »skyddande likhet»
(»vandrande blad», »vandrande pinnar»).
De flesta äro vinglösa. P. finnas mest i
varma länder, endast ett par arter finnas i
s. Europa,
Philadelphia [filodeJfia]. Stad i ö. U. S.
A. (Pennsylvania) vid Delawarefloden. P.
är den tredje i ordningen av U. S. A:s
storstäder (med förstadsområdet omkr. 3 mill.
inv.) och New Yorks närmaste konkurrent
som handels- och industristad. Särskilt
omfattande bland P:s industriella
anläggningar äro textil- och maskinfabrikerna. Bl. de
största anläggningarna märkas »Baldwin
locomotive works» samt mycket stora
skeppsvarv, flygmaskinsverkstäder och
boktryckerier. P. har universitet (9 000
elever 1926) och ett stort antal vetenskapliga
institutioner av olika slag. P. anlades 1682
av W. Penn och var U. S. A:s huvudstad
1790—1800. 1 951 000 inv. (1930), varav
omkr. 150 000 negrer.
Philade’lphus. Växtsläkte (fam.
Saxifra-ga’cece), till vilket hör en av våra
vanligaste prydnadsbuskar, P. corona’rius
(S c h e r s m i’n). Den är inhemsk i s. ö.
Europa och Asien.
Phihe [fi’-] el. F i 1 e. ö i Nilen ovanför
Assuan med ruinerna av ett stort
Isistempel, uppfört av de första ptolemaierna, och
en ofullbordad paviljong fr. tiden omkr.
100 e. Kr.
Phileas Fogg [fi’-]. Hjälten i Jules
Vernes berömda bok »Jorden runt på åttio
dagar».
Philippe [fili’pp], Charles Louis, f.
1874, d. 1909. Fransk förf., vars i regel
socialt betonade arbeten (bl. a. Le pére
Per-drix, 1902; sv. övers. Livets bröd, 1920)
präglas av en vek känslighet och stilistiskt
mästerskap.
Philippe Égalité [fili’pp egalite’]
(fransk.). Hertig Ludvig Filips av
Frankrike (f. 1747, d. 1793) självtagna namn.
Philippeville [filipvi’ll]. Hamnstad i
Algeriet vid Medelhavet. 29 000 inv. (1926).
Phili’ppus Ragvaldi. Se Ragvaldi!
Philips-koncernen. Holländsk koncern,
som tillhör världens största producenter av
glödlampor och radioapparater. P. äger två
dotterbolag i Sverige, Svenska
aktiebolaget Philips, Stockholm, grundat
1923, aktiekapital 0,5 mill. kr., som driver
försäljning av glödlampor, samt Philips
r a d i o a. b., Stockholm, grundat 1925,
aktiekapital likaledes 0,5 mill. kr., som
säljer radio- och annan elektrisk materiel.
Philo’choros [fi-] (grek. fi’los — vän och
choro’s = dans). En i Uppsala av
studenter år 1884 stiftad förening för dans,
särskilt folkdans, framgången ur den urspr.
1880 grundade »Dansföreningen». Litt.:
Philochor osalbum (1900).
Philode’ndron. Växtsläkte (fam.
Ara’-cece), omfattande klättrande halvbuskar fr.
tropiska Amerika, av vilka en del odlas i
växthus. Mo’nstera delicio’sa går ofta,
ehuru felaktigt, under benämningen P.
PhFmosis (grek.). Bet. tillsnörning
Förträngning av förhuden.
P-hjöng-yang el. H e i j o-f u.
Handelsstad i n. v. Korea vid järnv.
Söul—Muk-den. 127 000 inv. (1928), varav 26 000
japaner.
Phle’um. Grässläkte med enblommiga
småax i cylindrisk, axlik vippa. Fem sv.
arter; vanligast äro dels den som fodergräs
allmänt odlade P. prate’nse (Timote’j),
dels den i fjälltrakterna förekommande P.
alpi’num (Fjällkamp e).
Phlox. Växtsläkte (fam. Polemonia’cece)
med ett 50-tal nordamer. arter. De äro
örter med helbräddade, motsatta blad och
kvastställda blommor. Flera arter och
hybrider odlas som prydnadsväxter.
Phoebus [fe’-]. Latinsk namnform för
F o i b o s.
Phoenix [fe’-]. Latinsk namnform för
F o i n i x.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
