Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Platscheck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5075
Plattfot—Pleja’d.
5076
yta; av- och påstigningsplats vid jst.;
estrad; program (ex. för ett politiskt
parti).
Plattfot. Felställning av foten, som
oftast beror på bristande styrka i
mellan-fotens stödjevävnader. P. behandlas med
hålfotsinlägg i skodonen, i en del fall
även operativt. Den förebygges genom
användande av lämpliga skodon och
barfotagående.
Platting. Flätade (lagda) kabelgarn, som
användas för olika ändamål ombord.
Plat-tingsmattor anbringas för att hindra
skam-filning.
Plattmaskar (PlathelmPnthes). En klass
Maskar med platt kropp utan
kropps-håla. De inre organen ligga i stället
inbäddade i en parenkymatisk vävnad. P.
äro i regel hermafroditer. De indelas i
Sugmaskar, Virvelmaskar och
Binnikemaskar.
Plattnäsor (Platyrhi’na). En grupp
amer. Apor med bred nässkiljevägg. Till
p. höra Kloapor, Rullsvansapor,
V r å 1 a p o r m. fl.
Plattsöm. En art prydnadssöm, som
utfyller såväl rätan som avigsidan av
tyget med tätt liggande stygn.
Plattyska el. 1 å g t y s k a. Det i
nordtyska låglandet talade folkspråket.
Platå’ (fransk, plateau av plat = flat).
Bet. flat högslätt.
Pla’uen. Textilindustristad i Tyskland i
s. v. Sachsen. 115 000 inv. (1931).
Plausi’bel (lat. plausPbilis — omtyckt,
värt bifall). Bet. antaglig, sannolik.
Pla’utus, Titus Maccius, f. omkr.
254, d. omkr. 184 f. Kr. Rom.
lustspels-förf. Av P., som jämte Terentius
betraktas som den rom. litteraturens främste
komediförf., finnas 21 lustspel bevarade,
alla med grek, förebilder. Hans dramer
utmärkas av saftig realism och en frisk och
personlig stil. Till sv. finnas bl. a.
översatta Mostella’ria (Spöket, 1896),
Me-n(e’chmi (Tvillingarna, 1853) och Mi’les
glorio’sus (Den skrävlande soldaten).
Plebej. Se P 1 e b s!
Plebisci’t (lat. plebisci’tum av plebs =
folk och sci’tum = beslut). I det antika
Rom namn på ett beslut, som fattades av
den särskilda representationen för
ple-bejerna, och som urspr. blott ägde
peti-tionskaraktär inför senaten men efter
286 f. Kr. blev direkt gällande lag. I vår
tid användes ordet p. understundom i st.
f. folkomröstning.
Plebs (lat.) el. p 1 e b e’j e r. I det antika
Rom benämning på den klass, som saknade
fulla medborgerliga rättigheter. P. ägde i
början bl. a. ej säte i senaten el.
företrädare i domarståndet men däremot en
egen representation (se Plebiscit!).
Efter ett par århundradens strider med
patricierna lyckades de uppnå lika
rättigheter med dessa (omkr. 300 f. Kr.).
— I vardagligt språk bet. plebej numera
simpel person. — P 1 e b e’j i s k, hörande
till p.; simpel.
Plecha’nov, G e o r g i j Valentin
o-v i t j, f. 1857, d. 1918. Rysk revolutionär
och tidningsman, utgivare av ett flertal
socialistiska tidningar och tidskrifter dels
i hemlandet och, sedan han nödgats fly
till utlandet, från Genéve.
Ple’hve, Vjatjeslav Konstant
i-novitj von, f. 1846, d. 1904. Rysk
statsman. P. verkade såsom
ministerstatssekreterare för Finland hänsynslöst för detta
lands förryskning och förde såsom
inrikesminister från 1902 en utpräglat
reaktionär politik. Han mördades av en
student.
Pleijel, Henning Bernhard
Mattias, f. 1873. Fysiker, prof, sedan 1913
och 1922—27 rektor vid Tekniska
Högskolan, känd för sina undersökningar inom
telegrafi och telefoni. Led. av Vet. ak. och
av Ing. vet. ak.
Plein-air-måleri [plänä’r-] (fransk.). Bet.
friluftsmåleri.
PIeioba’riskt område. Se M e i o b
a-riskt område.
Pleistoce’n (grek. p’°.’istos = mest och
kaino’s = ny). Se Kvartärtiden!
Pleja’d. Se Isotoper!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
