Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Portugisiska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5125
Portugisiska Guinea—Po’sen.
5126
Kolonier. Se under de olika
världsdelarna !
Historisk översikt. Under
forntiden och den tidigare medeltiden delade
P. öden med Spanien. Landets egentliga
historia börjar i slutet av 1000-talet, då
Hénrik av Burgund av konungen i det
spanska Leon utnämndes till greve av
Portugal. Under 1100-, 1200- och
1300-talen fördes strider mot Kastiliens
konungar, vilka slutade med P: s fullständiga
oberoende. Från 1400-talets början
daterar sig P:s kolonialvälde,
världsomväl-vande geografiska upptäckter gjordes av
portugiser, och nya kolonier lades till förut
erövrade fram till mitten av 1500-talet.
Härefter började förfallet, P. var fr. 1581
till 1640 förenat med Spanien. Sistnämnda
år kom landet under huset Braganga,
vilken dynasti styrde det ända till 1910.
Under 1700-talet kom P. ekonomiskt och
politiskt under Englands inflytande, och såväl
under 1700-talets krig med Spanien som
under Napoleonskrigen hölls landet uppe
med britt, hjälp. Engelsmännen
förjagades dock, och regenten återvände från
Brasilien 1821, varefter detta land förklarade
sig fritt 1822. Återstoden av 1800-talet är
fylld av inbördes strider, vilka ledde till
revolutionen 1910, varvid P. övergick till
republik. Fr. denna tid ha inre
oroligheter ofta förekommit med täta
styrelseskiften. P. deltog i världskriget på
enten-tens sida åren 1916—1918, och de därpå
följande åren voro fyllda av oroligheter och
omstörtningar. Först sedan efter en
militärrevolt 1926 general Carmona övertagit
makten och infört en diktatorisk regim,
återställdes lugnet. 1928 valdes Carmona
till president. Även under hans regering
ha visserligen då och då revoltförsök
förekommit, bl. a. en svårartad resning 1931,
men regeringen har förmått nedslå
upproren.
Portugisiska Guinea [— gine’a]. Portug.
koloni på Afrikas västkust, med 36 000
kvkm nästan lika stor som Jämtland. P.
omges h. o. h. av Franska Väst-Afrika, De
förnämsta produkterna äro palmolja och
gummi. 344 000 inv.. (1928), varav omkr.
2 000 européer. Huvudort: B o 1 a m a.
Portugisiska Kongo. Detsamma som
Angola.
Portugisiska Ost-Indien. Gemensam
benämning på Portugals besittningar i
Främre Indien, best, av Goa, D a m ä o
och D i u. Den sammanlagda ytan stiger
till 3 800 kvkm (ngt mindre än
Dalsland). Kopra och salt äro betydande
exportartiklar. 570 000 inv. (1929).
Portugisiska Väst-Afrika. Detsamma
som Angola.
Portugisiska Öst-Afrika el. M o s a
m-b i k. Portugisisk koloni i s. ö. Afrika,
omgiven av britt, områden, mer än dubbelt så
stor som Sverige, med betydande export av
socker, majs och bomull. 3 120 000 inv.
(1921). Huvudstad: Lourenco M a
r-q u e z.
Portula’ca. Växtsläkte (fam.
Portulaca’-cece) med en även i Sverige odlad art, P.
olera’cea (P o r 11 a’k), som användes som
sallad el. spenat. En del andra arter med
praktfulla blommor odlas i kruka.
Portvin. Brunrött, starkt vin fr. trakten
av floden Dueros övre lopp i Portugal.
Portådern. Se Blodomlopp!
Portö’r (fransk, porteur = bärare).
Cylindrisk blecklåda, använd vid
växtinsam-ling.
Porö’s (fransk, poreux). Bet. försedd
med små hål, svampaktig.
Pose [pås] (fransk, poser = ställa). Bet.
ställning, utstuderad hållning. — P os
e’-r a, intaga en ställning (t. ex. vid
avmålning) ; vara tillgjord, göra sig märkvärdig.
— Pos ö’r, person som poserar.
Pose’idon. I grek, mytologi havets gud,
son av Kronos och Rhea, broder till Zevs
och Hades. P:s särskilda attribut voro en
treudd och en delfin. P:s lat. motsvarighet
är Neptunus.
Poseido’nia. Grek, namnform för P se
s-t u m.
Po’sen el. P o z n a n. 1. Förutvarande
prov, i Preussen, nu vojevodskap i v.
Polen. 2. Industristad i P. 1., viktigt
järn-vägscentrum, med universitet och
mångsidig industri. 245 000 inv. (1931).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
