Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prebende ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5141
Prebe’nde—Predika’t.
5142
ligen arbeten i marmor och präglas av en
vek förfining. Bl. P:s arbeten märkas
främst den i original bevarade Hermes,
utgrävd i Olympia (se bild till artikeln
Hermes!) samt den genom en kopia fr.
antik tid kända Knidiska Afrodite (se bild
till artikeln Afrodite!).
Prebe’nde (lat. prcebe’nda = kosthåll).
1. En med vissa kyrkliga ämbeten
förenad inkomst fr. pastorat. 2. Jordegendom,
fr. vilken sådan avlöning utgår. 3.
Pastorat med dylikt avlöningssystem. Av
sådana p. el. prebendepastorat
finnas nu blott tre kvar:
domkyrkoförsamlingarna i Uppsala och Lund (för
professorerna i praktisk teologi) samt Visby
stads- och landsförsamlingar (för biskopen
i Visby stift).
Preeede’ns (lat. prcece’dere = gå före).
Bet. företräde, försteg. — P r e c e d e’r a,
ha företräde, överträffa. —
Precedens-f a 11, äldre rättsfall, vilka kunna tjäna
som förebild vid fattandet av beslut i
senare liknande fall.
Prece’ptor (lat. proece’ptor av prceci’pere
= undervisa). Bet. lärare, informator.
Precessio’n (lat. proece’dere = gå förut).
Vårdags jämningspunktens långsamma
vandring längs ekliptikan. P. uppgår per år
till omkr. 50 bågsekuuder i tillbakagående
riktning. På grund härav flyttar sig
himmelspolen småningom bland stjärnorna.
Upptäckten av p. gjordes 134 f. Kr. av
Hipparkos.
Precht, B u r c h a r d t, f. 1651, d. 1738.
Tysk bildhuggare, verksam i Sverige sedan
1677, en av de mest betydande
barockkonstnärerna i vårt land. Bl. hans
arbeten, som tillkommit under ledning av N.
Tessin d. y., märkas predikstolar (t. ex.
den i Uppsala domkyrka), altaren o. dyl.
Préeieuses, L e s [le presiö’s] (fransk.).
Bet. de utsökta, dyrbara. »P r e c i ö s e
r-n a» voro damer i de vittra salongerna i
barocktidens Frankrike, företrädare av den
rådande p r ecios i t eten,
förkonstlingen, inom litt. och umgängesformer. De
blevo utsatta för Moliéres skarpa satir i
farsen Les préeieuses ridieules.
Precipiti’ner (lat. prcecipita’re =
utfälla). Om en lösning av ett främmande
ägg-vitämne, t. ex. blodserum från ett djur,
mjölk eller dylikt, insprutas i ett annat
djurs ådror, så bildas i dettas blod ett
slags speciella ämnen, som kallas p. och
vilkas närvaro visar sig däri, att de vid
förnyad insprutning av det främmande
äggviteämnet bringa detta att koagulera,
vilket framkallar allvarliga symptom el.
död. Det behandlade djuret har sålunda
blivit överkänsligt, anapyla’ktiskt, mot det
använda, främmande äggviteämnet, men
endast mot detta. Nämnda förhållande kan
därför användas för att utröna om t. ex.
blodfläckar bildats av människo- el.
djurblod och, i senare fallet, från vilket djur.
Preci’s (fransk, precis av lat. proeci’sus
= tvärt avskuren). Bet. noggrann,
punktlig, alldeles. —• Precis e’r a, noga
bestämma, tydligt angiva. — Precisi o’n,
noggrannhet, punktlighet.
Preciö’ser. Se Préeieuses!
Predestinatio’n (lat. proedestina/re =
förutbestämma). Bet. förutbestämmelse.
Teol. åskådning, enligt vilken Gud fr.
evighet förutbestämt vissa människor till
frälsning. Urspr. klart utformad hos Paulus
upptogs den senare av Augustinus och
Calvin. — Predestin e’r a, förutbestämma.
Predetermine’ra (lat. proe = förut och
det er mina’re = bestämma). Bet. på
förhand bestämma.
Predi’ka (lat. prcedica’re = förkunna,
utsäga). Bet. förkunna Guds ord, tala
över något religiöst ämne till åhörarnas
uppbyggelse.
Predikame’nt (lat. proedica’re =
utsäga). Bet. tillstånd, belägenhet; lynne,
sinnesförfattning.
Predikaren el. Predikarboken. En
av G. T:s böcker, som särskilt framhäver
alltings fåfänglighet.
Predika’t (prcedica’tum = det utsagda).
Inom språkläran ngt, som uttrycker den
handling, som subjektet utövar, el. det
tillstånd, subjektet befinner sig i; t. ex.
gossen springer, sover.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
