Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prestissimo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5149
Presti’ssimo—Preussen.
5150
PrestPssimo (it.). Bet. snabbast.
Musikterm för snabbast möjliga tempo.
Pre’sto (it.). Bet. snabbt. Musikterm för
snabbt tempo. — P. a s s a’i, mycket
snabbt.
Preston [pre’sten]. Hamnstad, utgörande
eget grevsk., i n. v. England vid
Lancaster-kanalen, med järn-, maskin- och
bomullsindustri. 119 000 inv. (1931).
Presume’ra (lat. prcesu’mere). Bet.
förmoda, förutsätta, antaga såsom sant el.
självklart utan bevis. —• P r e s u
m-t i o’n, förmodan, försanthållande utan
bevisning. — Presumt i’v, sannolik,
förmodad, blivande.
Pretende’ra (prcete’ndere =
framsträcka). Bet. göra anspråk på. — P r e t e
n-d e’n t, person, som gör anspråk på ngt.
— Pretention [-tangsjo’n], anspråk.
—■ Pretentiös [-tangsjö’s],
anspråksfull.
Prete’ritum (lat. prcete’ritum =
förflutet). I språkläran tidsformer av verbet,
som uttrycka förfluten tid (imperfektum,
perfektum och pluskvamperf ektum).
Prete’xt (lat. proete’xere = bemantla).
Bet. förevändning, svepskäl.
Pretiosa [-sio’-] (lat.). Smycken,
dyrbara prydnadsföremål.
Pretiö’s [presiö’s] (fransk, précieux =
dyrbar). Bet. konstlad, tillgjord.
JfrPré-c i e u s e s!
Pre’tor. Försv. form av lat. prce’tor.
Bet. egentl. den, som går först. I det forna
Rom en närmast konsuln stående
statstjänsteman, som särskilt hade den civila
rättsskipningen om hand. Hans ämbete
kallades p r e t u’r.
Preto’ria. Huvudstad (residensstad) i
Sydafrikanska Unionen, belägen i
Trans-vaal, med universitet, museer och
vetenskapliga institutioner. P. anlades 1855 och
uppkallades efter boerledaren Andries
Pre-torius. 74 000 inv. (1921), därav 54 000
européer (1926).
Preuss [pråjs], Hugo, f. 1860, d. 1925.
Tysk statsrättsteoretiker och politiker av
judisk börd, som utarbetat Tysklands nuv.
republikanska författning.
Preussen [tyskt uttal prå’jsen; sv. [-prö’j-sen].-] {+prö’j-
sen].+} Land (fristat) i tyska
förbundsrepubliken, med 295 000 kvkm ung. så stort som
Norrland och Dalarna tillsammans, den
största av Tysklands delstater. P. omfattar
(med undantag av Saarområdet i s. v.)
följande provinser:
Ostpreussen. Berlin (stad).
Branden-burg. Pommern. Grenzmark
(Posen-West-preussen). Niederschlesien. Oberschlesien.
Sachsen. Schleswig-Holstein. Hannover.
Westfalen. Hessen-Nassau. Rhenprovinsen
(Saarområdet undantaget). Hohenzollern.
38 200 000 inv. (1925). Huvudstad:
Berlin.
Historisk översikt. Den
preussiska monarkien har vuxit fram ur de
båda provinserna Brandenburg och Preussen,
den senare uppkallad efter sin urspr.
slaviska befolkning (de s. k. pruserna el.
preussarna). Landet erövrades 1283 av
Tyska orden, med vars hjälp preussarna
bekämpat polackerna, men genom freden i
Thorn 1466 återfick Polen West-P. samt
tillerkändes suveräniteten över Ost-P. 1525
gjordes ordenslandet till hertigdöme av
Albrekt av Brandenburg och förenades
1618 med Brandenburg av Johan
Sigismund. Under den »store kurfursten»
Fredrik Vilhelm (1640—88) erhöll P. (genom
Westfaliska freden 1648 och freden i Oliva
1660) bet. landförvärv, varjämte dess
administration grundligt ombildades. Under
hans efterträdare, den svage Fredrik I,
erhöll P. rangen av konungarike (1700)
samt ytterligare landtillväxt. En bet. makt
blev P. under Fredrik Vilhelm I:s (1713—
40) stränga hushållning och grundliga
omorganisation, företrädesvis av hären.
Samtidigt skedde en yttre maktutvidgning
genom förvärv fr. Sverige av Stettin, södra
Vor-Pommern, Usedom och Wollin
(freden i Stockholm 1720). Denna utveckling
fortfor under Fredrik II den store (1740
—86), som erövrade Schlesien 1742 samt
West-P. och Metze-distriktet vid Polens
första delning 1772. Under Sjuåriga kriget
försvarade han framgångsrikt P:s makt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
