Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Priapos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5153
Pri’apos—Pri’mo de Rive’ra y Orbaneja.
5154
PrPapos (grek., lat. namnform
Pria’-pus). I grek, och rom. mytologi en
frukt-barhetsgud, urspr. framställd som son till
Dionysos och Afrodite. P. dyrkades ofta
under bilden av en jättestor manslem.
Priby’lov-öarna. En till Alaska (U. S.
A.) hörande ögrupp i Berings hav,
befolkad av några hundratal indianer och
eskimåer.
Prick. Mindre sjömärke i form av en
stång, som förankrats el. nedslagits i
bottnen, huvudsaki. avsett att ange farledens
riktning el. förefintligheten av ett grund.
Pricksjuka. Vid lagring, särskilt om
temperaturen härvid hålles för hög,
uppkommande fel å äpplen, bestående i små,
mörka fläckar och besk smak. P. beror trol.
ej på parasitangrepp utan på att vissa
växtsafter blivit för starkt koncentrerade.
Prie’ne. Forntida stad i Mindre Asien
(Jonien). Genom utgrävningar i P. har
man lyckats frilägga hela den hellenistiska
stadsanläggningen.
Priestley [pri’stli]. I. J o s e p h P., f. 1733,
d. 1804. Eng. kemist, psykolog och teologisk
förf. P. var en av associationspsykologiens
främsta grundläggare och företrädde ett
slag av materialistisk världsuppfattning.
Han upptäckte syret år 1774 ungefär
samtidigt med Scheele och bidrog därigenom
till störtandet av flogistonteorien, till vars
ivrigaste förkämpar han förut hört. II.
John Boynton P., f. 1894. Eng.
ro-manförf. och essayist.
Priffe. Sv. namn på kortspelet
preferens.
PrFhoda, Vasa, f. 1900. Tjeckisk
violinist, vilken genom sin glänsande teknik
vunnit världsrykte. P. har upprepade ggr
gästat Sverige.
Prillan. Skämtsamt namn bl. studenter å
en förut vid universiteten avlagd
preliminär juridisk examen.
Prim (lat. pri’mus = först). Inom
musiken enklang, t. ex. c-c, ren p.,
fullständig enklang; c-ciss, överstigande p.
Prim, Juan, greve av R e u s, markis
de los Castillejos, f. 1814, d. 1870.
Sp. fältherre och politiker. P. störtade
171 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
1868 drottning Isabella men blev senare
impopulär och mördades.
Pri’ma (lat.; femininform av pri’mus =
den förste). Det första, bästa i sitt slag;
den första bönetimmen på dagen i ett
kloster; första sidan av ett tryckark. — A
p r i’m a v i’s t a, bet. vid första
anblicken, förmågan att kunna spela direkt fr.
bladet.
Primadisko’nt. Finansväxel, utställd av
en bank på en annan, som diskonterar
papperet. P. anses som mycket säkra
förbindelser och diskonteras på särsk.
förmånliga villkor. Jfr Privatdiskonto!
Primado’nna (it.). En teaters förnämsta
skådespelerska el. sångerska.
Pri’mas (lat.). Bet. förnäm. Beteckning
för den i rang främste av ett lands
biskopar, i Sverige ärkebiskopen. — Prim a’t,
överhöghet, förnämsta rangen.
Prima’tes. En ordn. Däggdjur, som
omfattar halvapor, apor och människor och
kännetecknas av framåtriktade ögon, i
regel naglar i st. f. klor och oftast
motsätt-bara tummar och stortår.
Primaticcio [-ti’ttjå], Francesco, f.
1504, d. 1570. It. konstnär. P. kallades av
Frans I till Frankrike, där han målade de
berömda dekorationerna i Fontainebleau.
Av P. finnes på Nationalmuseum en
samling kostymteckningar till hovfester.
Prima vista. Se Prima!
Pri’mfakto’rer. De faktorer av ett helt
tal, som äro primtal.
Primiti’v (lat. primiti’vus = först). Bet.
ursprunglig, enkel. — Primitivit e’t,
ursprunglighet.
Pri’mo (lat.). Bet. för det första.
Pri’mo (it.). Bet. den förste. 1. Såsom
handelsterm bet. p. början av en månad
(den 1—10). 2. Inom musiken första
stämman. Vid fyrhändigt spel å piano anger p.
diskanten, medan basen betecknas med s
e-c u n d o.
Pri’mo amoro’so (it.). Förste älskare
(vid en teater).
Pri’mo de Rive’ra y Orbaneja, M i g u e 1,
markis av E s t e 11 a, grand av Spanien,
f. 1870, d. 1930. Spansk general och politiker.
P. ställde sig i sept. 1923 i spetsen för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
