- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / X. Paulinus-Sacklén /
5161-5162

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Process ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5161

Proce’ss—Profa’num vu’lgus.

5162

Proce’ss (lat. proce’ssus =
framskridande). Bet. förlopp, utvecklingsgång. Inom
juridiken det rättsliga förfarande, genom
vilket en medborgare söker och samhället
meddelar rättsskydd. Man skiljer mellan
j u d i c i e 11 p., d. v. s. p. i egentlig
mening, fastställelse av vad som är rätt i ett
givet fall, samt exekutorisk p.,
verkställighet av vad som genom judiciell p.
fastställts vara rätt.

Processreformen. Den ifrågasatta
grundliga ombildningen av vårt
rättegångsväsende. — Processkommissionen
tillsattes 1911 och avgav sitt
huvudbetänkande i jan. 1927. Bland de viktigaste
grundtankarna i detta märkes förslag om
att den nuv. skillnaden mellan
landsbygdens och städernas underdomstolar skulle
avskaffas och staten helt ombesörja
rättsskipningen även i städerna. Hovrätterna
föreslås uppdelade i ett antal av 7—9.
Såsom ombud i hovrätt och Högsta
domstolen skulle ej få användas annan än
»offentlig sakförare», d. v. s. advokat
ansluten till en officiell Sveriges advokat
förening. — Vid 1931 års riksdag framlades
en av justitieminister Gärde utarbetad
proposition angående huvudgrunderna för
en rättegångsreform, byggd på
principerna om muntlighet, koncentration och
omedelbarhet. Förslaget, som främst tog sikte
på rättegångsförfarandet, icke på
dom-stolsorganisationen, blev i stort sett
gillat av riksdagen. — I okt. 1932 tillsattes
på justitieminister Schlyters föredragning
en processlagberedning. Åklagarväsendets
reformerande, upprättandet av en
norrländsk hovrätt samt en succesiv
omreglering av domsagorna förebådades i samband
- därmed.

Procopé. 1. Hjalmar Fredrik
Eugen P., f. 1868, d. 1927. Finländsk
skald, tankelyriker, bl. vars diktsamlingar
märkas Mot öknen (1905), Under
stjärnorna (1913). 1920 utkommo Samlade
dikter i 6 band. 2. Hjalmar Johan
Fredrik P., f. 1889. Den förres kusin,
finländsk politiker och statsman, av sv.
folkpartiet vald led. av riksdagen
1919—-22 och 1924—26, utrikesminister 1924—
25 och dec. 1927—mars 1931.

Pro’cyon. Fixstjärna i Lilla Hundens
stjärnbild, belägen jämförelsevis nära
jorden.

Produce’ra (lat. produ’ceré). Bet.
framföra, frambringa, åstadkomma, alstra.
Mots.: k o n s u m e’r a. — Produc e’n t,
person, som producerar något.

Produ’kt (lat. produ’cere = framföra).
Bet. något som frambringats, alster,
avkastning. Inom matematiken det tal, som
erhålles, om två el. flera storheter
multipliceras med varandra. Äro dessa
storheter lika, blir p. en dignitet.

Produktio’n (lat. produ’cere =
frambringa). I nationalekonomisk mening avses
med p. all ekonomisk verksamhet, som går
ut på att tillfredsställa mänskliga behov. —
Produktionsfaktorer el.
produktionsmedel, benämning på de
krafter, som medverka i p. och vilka
enligt gammal hävd sammanfattas i tre
grupper: arbete, jord och kapital. På senare
tid har man även börjat räkna
företagar-verksamheten som en av
produktionsfaktorerna. — Produktionskredit,
den för produktion avsedda krediten i
motsats till den för omedelbar förbrukning
avsedda (konsumtionskredit).

ProduktFv (lat. produ’cere =
frambringa). Bet. fruktbar, givande, lönande.

Produktivitetsteorien. Se Arbetslön,
Gräns nytta!

Produktplakatet. En 1724 utfärdad
förordning, genom vilken främmande länders
fartyg förbjödos att till Sverige frakta
andra varor än det egna landets
produkter. P., som var en efterbildning av
Navi-gationsakten och gav upphov till
holländska motåtgärder, blev under 1800-talet
satt ur kraft genom handelsavtal med
åtskilliga stater. Jfr
Navigations-akten!

Pro et co’ntra (lat.). Bet. för och emot.

Profa’n (lat. pro = utanför och fa’num
= helgedom). Bet. ohelig, världslig, ej
kyrklig; vanvördig. — P r o f a n e’r a,
vanhelga.

Profa’num vu’lgus (lat.). Bet. den
simpla hopen, massan, pöbeln.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:46:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/10/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free