Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prohibitiv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5165
Prohibiti’v—Prolifikatio’n.
5166
Prohibiti’v (lat. prohibe’re = hindra).
Bet. inskränkande, tillbakahållande. —
Prohibitivsystem, ett tullsystem
med så höga införseltullar, att de faktiskt
verka som införselförbud.
Projekt [-sjä’kt] (lat. proji’cere =
framkasta). Bet. utkast, plan, förslag. —
Pro-j e k t e’r a, planlägga.
Projekti’1 (lat. proji’cere = framkasta).
Kropp, avsedd att utslungas ur ett
eldvapen.
Projektio’n (lat. proje’ctio =
framkastande). Avbildning av en punkt, linje el.
yta på en linje el. av ett föremål i tre
dimensioner på en yta. — P r o j i c i e’r a,
utföra en p.
Projektionsapparat. Apparat, som med
hjälp av en ljuskälla kastar (förstorade)
bilder mot en duk. Till p. höra laterna
magican, skioptikonet och
kinematogra-fen.
Pro’kansler (lat. pro = i stället för).
Ställföreträdare för universitetskanslern
(för Uppsala universitet ärkebiskopen och
för Lunds universitet biskopen i Lunds
stift).
Prokla’ma (lat. proclama’re = utropa)
el. årsstämning. Av domstol
utfärdad kallelse å en persons okända
fordringsägare att inom viss tid anmäla sina
fordringar. Jfr Preklusion!
Proklamatio’n (lat. proclama’re =
utropa). Kungörelse, upprop, meddelande av
mera högtidligt slag. — P r o k 1 a m e’r a,
kungöra.
Pro’konsul (lat. proco’nsul). Namn i det
gamla rom. riket på konsulns
ställföreträdare; senare titel på f. d. konsuler, som
blevo provinsståthållare.
Proko’pios, verksam på 500-talet.
östrom. historieskrivare, sekreterare åt
fältherren Belisarius. P. har skildrat sin
herres tåg mot perserna, vandalerna och
östgoterna.
Prokru’stes (grek.). Bet. utsträckaren.
Grek, sagofigur, som rövade till sig
människor; för att få dem att passa i sin
säng stympade han dem, som voro för
långa, och sträckte ut dem, som voro för
korta.
Proku’ra. Se Prokurist!
Proku’raendosseme’nt. överlåtelse av en
växel, innebärande fullmakt att inkassera
beloppet, överlåta växeln genom nytt p.,
o. s. v. Jfr Endossera!
Prokura’tor (lat. procura/tor =
förvaltare, fogde). Under romerska kejsartiden
kejserlig uppbördskommissarie, i vissa
provinser, såsom Judéen, högste
styresmannen (ex. Pontius Pilatus). P. var i
Finland 1809—1919 benämningen på
högste offentlige åklagaren i landet.
Prokuri’st (lat. pro = för och cu’ra =
vård). Person, som av en i
handelsregistret införd firmainnehavare erhållit
fullmakt (p r o k u’r a el. p r o c u r a) att i
dennes rörelse handla å hans vägnar samt
teckna hans firma. Utan särskilt
bemyndigande får p. dock ej avyttra el. medge
inteckning i huvudmannens fasta
egendom. Vid sin namnunderskrift bör p.
anbringa orden per prokura el. i förk. pp.
Prola’ps (lat. proWbi = falla
framstu-pa). Bet. framfall (av livmodern el. annat
organ).
Proletaria’t (lat. pro’les — avföda).
Samling av proletärer, egendomslös
massa. I det gamla Rom användes
beteckningen proletärer (proleta’rii) på de
medborgare, vilkas förmögenhet understeg ett
visst fastslaget minimum, och till följd
därav voro befriade från skatt, varför
deras betydelse för staten inskränkte sig
till att de avlade barn (pro’les). I modernt
språkbruk användes p. såsom beteckning
för den kroppsarbetande
lönearbetarklassen. Ofta användes även termen för att
beteckna otillfredsställande förhållanden
inom andra samhällsklasser (student-p.,
extralärare-p.).
Proletariatets diktatur. Styrelseform,
där makten icke såsom i demokratien
tillkommer hela folket, utan med
diktatorisk myndighet handhaves uteslutande av
arbetarklassen. Jfr Kommunism!
Prolifikatio’n el. genomväxning.
Missbildning av en blomma, bestående i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
