Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Präriehöns ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5181
Prär iehöns—Psalmb ok.
ovan rödbrun, under vitaktig, c:a 40 cm
lång kropp. P. lever i kolonier på
prärier-na i n. Amerika och har ett skällande
läte, varav namnet.
Präriehöns (Tympanu’clius). Ett släkte
Orrfåglar, av vilka den mest bekanta
är den nordamer. Präriehönan (T.
cupi’do), som lever i flockar och är ngt
större än en ripa.
Prärieindianer. Sammanfattande
benämning på en mängd nordamer.
indianstammar, vars utbredningsområde ligger
mellan Mississippi och Klippiga bergen
och i n. går ända till kanadensiska
skogs-regionen. Språkligt tillhöra p. ett stort
antal helt skilda familjer, medan de ur
etnografisk synpunkt ha en enhetlig
kultur, som fått sin slutliga prägel efter
hästens införande genom de vita.
Grundlaget för kulturen bildade jakten på
bufflar, som frånsett födan lämnade det
huvudsakligaste materialet till kläder,
hus-geråd, tält o. s. v. I norr spelade även
andra djur som älg o. a. stor roll för
jakten. Vid hästens införande övergåvos
gamla jaktmetoder, och stammarna
utbildade sig till typiska jägarnomader.
Prärievarg el. C o y o’t, K o y o’t
(Ca’-nis la’trans). En art Hundar, som
förekommer på n. Amerikas prärier och blir
omkr. 1 m lång.
Prästeståndet. Ett av de forna
riksstånden i Sverige.
Prästexamen. Examen, som avlägges
inför domkapitlet av den som ämnar
inträda i prästämbetet. Då de egentliga
kunskapsproven numera äro förlagda till
universitetet, är p. huvudsakligen av formell
art.
Prästkodex. Se Moseböckerna!
Prästkrage. Sv. namn på
Chrysa’nthe-mum-arter.
Prästlöfte. Ett vid prästvigning
avgivet löfte att »efter bästa förstånd och
samvete rent och klart förkunna Guds ord,
så som det är oss givet i den heliga skrift
och så som vår kyrkas bekännelseskrifter
därom vittna».
5182
Prästmöte. Möte, som biskop enl.
kyrkolagen vart sjätte år håller med stiftets
prästerskap. En av biskopen utsedd preses
framlägger till diskussion en
prästmötes-avhandling.
Prästval. Ansökningar till prästerlig
tjänst inges till domkapitlet, som på
förslag uppsätter tre av de sökande, vilka
därefter få avlägga predikoprov i
församlingen. Den av domkapitlet utsedde
valförrättaren (vanl. kontraktsprosten)
håller så f r å g o d a g(s förrättning)
med församlingen, som därvid i vissa fall,
huvudsakligen vid kyrkoherdeval, kan
besluta kalla fjärde provpredikant.
Vid p. tillkommer rösträtt envar vid
kyrkostämma röstberättigad. Efter valet
utfärdar i allm. domkapitlet fullmakt till
den, som fått högsta röstetalet. I vissa
fall (bl. a. då vid kyrkoherdeval fjärde
provpredikant kallats) ligger dock
utnäm-ningsrätten hos Kgl. Maj: t. Se
Provpredikant, F r å g o d a g!
Prästvigning el. ordinati o’n. Rätt
att inviga präst tillkommer i Sverige
endast biskop, och p. sker vanl. i stiftets
domkyrka. I kat. kyrkan är p. (lat.
or-dina/tio) ett av de sju sakramenten.
Prövningsnämnd. En i varje län samt i
Stockholms stad tillsatt nämnd med
uppgift att avgöra besvär över
taxeringsnämndernas beslut. Ledamöterna (8—15)
utses av K. B., respektive
Överståthållar-ämbetet. Besvär över p:s beslut skola
inges till K. B. senast 31 dec. men avgöras i
Kammarrätten.
P. S. Förk. för Postskriptum.
Psalm (grek, psalmo’s — strängaspel).
1. Grek, namn på sångerna i Psaltaren. 2.
Sedan 1500-talet sånger, som sjungas av
församlingen vid gudstjänsten.
Psalmbok (grek. psalmo’s = sång).
Samling av kyrkliga sånger för
gudstjänstbruk. Den första sv. p., som blott
innehöll 8—10 psalmer, utgavs 1526 av
Olaus Petri. Bl. senare märkas 1536, 1567
och 1645 års p. Först med 1695 års p.
fick den sv. församlingen en enhetlig p.
Denna, »gamla p.», var till stor del ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
