Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Psykiatri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5185
Psykiatri’—Psykologi’.
5186
Psykiatri’ (grek, psyke’ = själ och
ia-tre’ia = läkekonst). Läran om
sinnessjukdomarna och deras behandling. — P s
y-k i a’t er el. p s y k i a’t r i k e r, person,
som sysslar med p. — P s y k i a’t r i s k,
hörande till p.
Psykiatriska sjukhuset i Stockholm. Ett
staten tillhörigt hospital på Kungsholmen
i Sthlms stad, grundat 1855 och med plats
för 265 patienter.
Psykoanaly’s (av analys och grek, psyke’
= själ). En av Freud uppfunnen metod
att göra omedvetet själsinnehåll medvetet,
och ett härpå grundat psykoterapevtiskt
förfaringssätt; även beteckn. på
sammanfattningen av de (delvis omstridda)
insikter rörande det omedvetna själslivets
natur och lagar, vilka vunnits genom
nyssnämnda metod. Den psykoanalytiska
metoden bygger på »fria associationer», d. v.
s. produktion av fullständigt planlösa
infall (fantasibilder, minnesbilder,
avsikts-lösa reflexioner om likhet och olikhet m.
m.), vilka inställa sig hos patienten el.
försökspersonen (»analysanden») antingen
utan medveten anledning el. i anslutning
till uppmärksamhetens fästande vid
av-siktslöst producerat psykiskt material (i
praktiken användes särsk. drömbilder och
neurotiska tvångsföreställningar som
utgångspunkt). Dylika fria associationer äro
endast skenbart godtyckliga och
meningslösa; i själva verket rätta de sig enl. psy
koanalytisk åskådning efter omedvetna
motiv och syften, ur vilka de framgå enl.
bestämda psykiska lagar
(»symbolbildning», »associativ förskjutning», m. fl.).
Drömmar äro sålunda symboliska
omskrivningar för ur medvetandet bortträngda
önskningar; ungefär detsamma gäller
flertalet felprestationer, d. v. s. »avsiktslöst»
begångna förbiseenden, försägelser,
tillfällig glömska m. m. dyl., samt (delvis)
konstnärliga manifestationer och även de
psykiska symptomen i neuroser och psykoser.
Åtminstone neuroserna kunna i allm.
botas, om de bortträngda,
sjukdomsalstran-de komplexen (se d. o.!) göras
medvetna. Beträffande desammas natur, fann
Freud, att de ofta utgjordes av sexuella
172 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
önskningar och drifter, vilka i nuvarande
kultursamhälle äro föremål för stark
bortträngning, och särsk. ofta av infantila
sexuella önskningar (d. v. s. sådana som
uppträda hos små barn); bl. a. det s. k.
Oedipuskomplexet. Vidare
forskning på området ledde Freud till en
omfattande och detaljrik teori för sexualiteten,
dess yttringar och utveckling; stor roll
spelar i denna teori begreppet lil)i’do, d.
v. s. könsdriften, efter mönster av
fysikens energibegrepp uppfattad som en till
kvantiteten bestämd, men till formen
för-vandlingsbar psykisk kraft. —
Psykoanalysen, för vilken Freud 1893—1906 var
ensam representant, och vilken länge
bekämpades av en enhetlig opinion inom den
akademiska psykologien och psykiatrien,
har numera vuxit ut till en mäktig
medi-cinsk-psykologisk rörelse med regelbundna
kongresser, eget bokförlag i Budapest
(sedan 1918), internationellt läroinstitut i
Berlin (sedan 1921) och flera tidskrifter;
påverkan fr. densamma är märkbar
mångenstädes på skilda områden, bl. a.
inom skönlitteraturen, kulturfilosofien och
modern pedagogik. Samtidigt ha olika
riktningar avgrenat sig inom p., och flera,
delvis starkt avvikande, psykologiska
skolor utgått ur densamma. Litt.: Alf
Ahlberg: Psykoanalysen (1930). P. Bjerre
m. fl.: Psykoanalysen (2 del. 1924). I.
Bratt: Kultur och neuros (1925),
Splittring och enhet i människans väsen (1927).
J. Strömme: Sjeledybets sprog (1932).
Psykofysi’k (grek, psyke’ = själ och
fy-sike’ = naturvetenskap). Den del av den
psykologiska vetenskapen, som undersöker
förhållandet mellan kroppsliga och
själsliga processer. Den egentliga p. grundades
av Fechner. Se Fechner, W e b e r—
Fechnerska lagen!
Psykogra’f (grek, psyke’ = själ och
gra’fein = skriva). Bet. andeskrivare. Av
spiritisterna använd skrivapparat för
meddelanden fr. andevärlden.
Psykologi’ (grek psyke’ = själ och
lo’-gos = lära). Den vetenskap, som
behandlar det mänskliga själslivet och dess
la
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
