Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Påssjuka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5217
Påssjuka—Pärlemor.
5218
påskdagen 1722. Omkr. 200 inv. Litt.: C.
Skottsberg: Till Robinsonön och världens
ände (1918).
Påssjuka (lat. paroti’tis epide’mica).
Epidemisk sjukdom, kännetecknad av
inflammation av öronspottkörteln och
lindrig feber. Inkubationstiden är 14—18
dygn, sjukdomstiden 5—7 dygn. En rätt
vanlig, obehaglig komplikation hos
mannen är inflammation av testiklarna,
orchi’t. Behandlingen består av varma
omslag och febernedsättande medel, t. ex.
aspirin. P. är ofarlig och efterlämnar i
regel fullständig immunitet.
Påve (lat. pa’pa = fader). Rom.-kat.
kyrkans högste ledare, biskopen i Rom.
Roms anseende som världsstad samt
traditionen om Petri episkopat grundade
redan tidigt dess kyrkliga maktställning.
Denna stärktes genom västrom. rikets fall,
och omkring 500 var den rom. biskopens
primat i den västerländska kyrkan ett
erkänt faktum. Leo den store (440—461)
kan sägas vara den förste egentlige p.
Kyrkostatens grundande gav p. en
starkare självständighet. Anspråken på p:s
världsvälde framfördes redan av Nikolaus
I (858—867). Efter en nedgångsperiod
framfördes de påvliga kraven ännu
starkare av Gregorius VII (1073—1085). Sin
högsta maktställning nådde påvedömet
under Innocentius III (1198—1216), enl.
vilken p. var »ringare än Gud men större
än en människa». Efter Bonifacius VIII
(1294—1303), som i bullan U’nam
sa’nc-tam gav en sammanfattning av de påvliga
kraven, började dock p:s maktställning
rubbas särskilt genom p:s »babyloniska
fångenskap» (i Avignon i Frankrike 1309
—1377) samt genom den stora schismen
(1378—1415), då tvenne påvar, en i Rom
och en i Avignon, lågo i ständig fejd.
Motreformationen stärkte p:s ställning,
men 1700-talet betecknar en stark
tillbakagång. Kyrkostaten intogs visserligen
av Italien 1861—1870, men 1870 vann
påvedömet en stor seger genom
proklamerandet av ofelbarhetsdogmen (se
d. o.!). Sedan 1274 väljes p. av konklaven.
1922 valdes till p. Pius XI. Jfr V a t
i-kanstaten! Se bild!
173 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
PäTjänne. Sjö i mell. Finland, 78 m. ö.
h., ung. lika stor som Mälaren, med
avlopp i Kymmene älv.
Päll (urspr. av lat. pa’llium = mantel,
täcke). Bet. takhimmel.
Pälsfladdrare (Galeopithe’cus). Ett
släkte egendomliga I nsekt ä tar e med
flyghud mellan halsen, extremiteterna, bålens
sidor och svansen. P. förekomma i Bortre
Indien och på Sundaöarna och göra med
flyghudens hjälp långa hopp mellan
träden.
Pälsmal. Se Klädesmalar!
Pälssäl el. S j ö b j ö r n (Arcoce’phalus
ursi’nus). En art öronsälar, som
förekommer vid Berings hav, särskilt på en
del av dess öar. Dess fina, täta
botten-fäll befrias fr. de grövre håren samt färgas
och utgör då ett mycket eftersökt
pälsverk (»äkta» el. »ofödd» säl).
Pälsätare {Mallo’phaga). En grupp
Gnagarinsekter utan vingar. P.
leva som parasiter på fåglar och
däggdjur.
Pär (eng. peer av lat. par = jämlike).
Medlem av eng. högadeln med säte i
överhuset.
Pärk (holl. perk = inhägnad). Ett
gotländskt bollspel.
Pärl (tyska Perl}. Ett slags tryckstil, en
av de minsta använda. Ex.: Åhlén & Söner.
Pärlbandsförmörkelse. En sällsynt form
av solförmörkelse, vid vilken solens och
månens skenbara diametrar äro så nära
lika, att solens kant synes mellan
månbergen i månens kant.
Pärlbåtar (Na’utilus). Egendomligt
släkte H u v u d f o t i n g a r, enda nu levande
representanter för Tetrabranchia’ta.
Skalet är spiralformigt och indelat i många
rum, av vilka djuret endast bebor det
yttersta. P. finnas i Indiska och Stilla
haven. Fossila arter finnas i stor mängd
fr. o. m. silurtiden.
Pärlemor (mindre riktigt pär lemo).
Egentl. »pärlans moder». Det innersta,
glänsande skiktet i många mussel- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
