Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Quattuor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5223
Quattuor spe’cies—Quidde.
5224
Quattuor spe’cies [kva’tt-] (lat.). Bet. de
fyra räknesätten.
Quebec [koibe’ck], 1. Prov, i ö. Canada,
med omkr. 1 831 000 kvkm fyra ggr så
stor som Sverige. 2 870 000 inv. (1931),
varav omkr. 1 000 svenskar. 2. Huvudstad
i Q. 1, en av Nord-Amerikas få städer med
prägel av gammal europ. kultur. Q. har
en mycket livlig hamn med bl. a. en av
världens största torrdockor.
Trävaruindustrien och skeppsvarven äro mycket
betydande. Stadens befolkning är till stor del
fransktalande. Q. anlades 1608. 129 000
inv. (1931).
Quedlinburg [kve’d-]. Stad i Tyskland
i s. Preussen (prov. Sachsen) med ett
märkligt slott och stora trädgårdar. 27 000
inv. (1925).
Queen [koi’n] (eng.). Bet. drottning.
Queen’s County. Annat namn för L e i x.
Queensland [koi’nslond]. Stat i
Australiska statsförbundet, med 1 737 000 kvkm
nära fyra ggr så stor som Sverige. 960 000
inv. (1931). Huvudstad: Brisbane.
Que faire [ko fär] (fransk.). Bet. vad
göra ?
Quelqu’une [kälky’nn]. Förf.-namn för
Märta Lindqvist.
Quennerstedt [kve’nner-], August
Vilhelm, f. 1837, d. 1926. Zoolog och
polarforskare, prof, i Lund 1880—1902,
som studerat djurlivet på Spetsbergen och
Jan Mayen samt i Ishavet mellan
Spetsbergen och Grönland. Mot slutet av sitt
liv ägnade han sig åt Karl
XH-forskning-ar, redigerade samlingen Karolinska
krigares dagböcker (1901 och följande) och
utgav Ur Carl XII:s lefnad, 2 delar (1916).
Hedersled, av Vitt., hist. o. ant. ak.
Quensel [kve’n-]. 1. Johan Ulrik
T h e o d o r Q., f. 1863. Prof, i patologisk
anatomi i Uppsala 1902—28. 2. Percy
Dudgeon Q., f. 1881. Geolog och
forskningsresande, prof, i mineralogi och
petro-grafi vid Stockholms högskola sedan 1914.
Quereia [kvä’rrtsja], J a c o p o della,
f. 1374, d. 1438. It. bildhuggare, vars konst
präglas av kraftfull monumentalitet
(arbeten i Siena, Lucca och Bologna).
Que’rcus. Se E k!
Queretaro [kereta’rå]. 1. Stat i
republiken Mexico, med 11 600 kvkm ngt större
än »Skåne. 234 000 inv. (1930). 2.
Huvudstad i Q. 1. 32 000 inv. (1930).
Quesnay [känä’ el. käsnä’], F r a n g o i s,
f. 1694, d. 1774. Fransk sociolog,
anhängare och utformare av fysiokraternas
läror.
Quetelet [kotlä’], Lambert
Adolph e Jacques, f. 1796, d. 1874. Belg.
naturvetenskapsman och statistiker, som
sökte tillämpa naturvetenskapliga metoder vid
studiet av det mänskliga samhället och
skapa en »social fysik». Sin största
berömmelse har han vunnit som befolknings- och
kriminalstatistiker.
Quetta [koe’tta]. Huvudstad i Britt.
Belutsjistan, viktig handelsstad och britt,
garnisonsort. 49 000 inv. (1921).
Quevedo y Villegas [keve’då i vilje’-],
Francisco de, f. 1580, d. 1645. Sp.
statsman och förf., mest bekant genom de
fantastiska satirerna Suenos (Drömmar,
1607—27).
Quezaltenango [kesaltena’nggå], Stad i
s. v. Guatemala, belägen över 2 000 m. ö.
h., medelpunkt i ett textilindustriområde.
30 000 inv. (1930).
Quick-lunch [koi’cklansj] (eng.). Bet.
snabbt mellanmål. Lunch av liittlagade och
lättförtärda maträtter.
L. QUIDDE. Fotografi.
Quidde [kvi’dde], Ludwig, f. 1858.
Tysk historiker och pacifist, bl. a.
verksam i
Interparla-mentariska unionens arbete, ordf, i
tyska
fredsförbundet 1918—29. Han
utgav 1894 boken
Caligula, som
betraktades som ett
maskerat angrepp
på kejsar Vilhelm
II. 1927 erhöll P.
halva Nobels
fredspris.
Ord, som saknas under Qu-, sökas under Kv-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
