Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rafael-Rådberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5249
Rafael-Rådberg—Raffine’ra.
5250
GALATEAS TRIUMF. Målning av Rafael i
Villa Farnesina i Rom.
1504 kom han till Florens, där han under
inflytande av Fra Bartolommeos,
Leonar-dos och Michelangelos konst tillägnade sig
ett friare och mognare målningssätt. Här
skapade han en rad berömda
madonnabilder (Madonna del Granduca, Madonna med
steglitsan, »La belle jardiniére»). 1508
överflyttade R. till Rom, där han av påven
fick i uppdrag att smycka några salar
(»stanzerna») i Vatikanen med dekorativa
fresker. Utförandet av dessa hans mäktiga
kompositioner fingo mot slutet
lärjungarna allt mer övertaga, ty R. överhopades med
arbete: han stod för dekoreringen av
Va-tikanens loggier med bibliska scener
(benämnda »Rafaels bibel») och
antikinspire-rade grotteskornament, han utförde
kartonger till vävda tapeter för Sixtinska
kapellet, och han målade fresken Galateas
triumf i Villa Farnesina, där han även
ledde dekorerandet av Psykesalen. Vid sidan
härav utförde R. även stafflimålningar,
främst några ypperliga porträtt och
religiösa kompositioner. Däribland märkes den
berömda Sixtinska madonnan. Den målades
omkr. 1515 för högaltaret i S. Sisto i Pia-
cenza men befinner sig sedan 1700-talets
mitt i Dresdengalleriet. — Som arkitekt
stod R. Bramante nära och var även som
sådan en av tidens största. Villa Madama
vid Rom och Palazzo Pandolfini i Florens
äro bl. a. hans verk, och sedan 1514 var
han ledare för bygget av Peterskyrkan
samt överintendent över Roms antika
minnesmärken. — I hans verk, som under
tiderna värderats mycket olika, fick
högrenässansens konstnärliga strävanden den
slutgiltiga och mest harmoniska
utformningen, och hans lösningar av
komposi-tionsproblem ha haft oöverskådlig
betydelse, särsk. för den akademiska konsten.
Litt.: E. Wrangel: Rafael (1920).
Rafael-Rådberg, Erik, f. 1881. Sv.
skulptör, som utfört lätt stiliserade
porträtthuvuden och statyer (Jenny Lind,
Sthlm).
Raff, Joseph Joachim, f. 1822, d.
1882. Schweiz.-tysk tonsättare, vars
kompositioner utmärkas av en mild, lyrisk
melo-dik.
Raffae’lli, Jean Frangois, f. 1850,
d. 1924. Fransk impressionistisk målare,
särskilt av bilder ur det parisiska
vardagslivet. Han är uppfinnare dels av de s. k.
raffaellifärgerna, oljefärger i fast
form, vilka hanterades ung. som
pastellkritor, dels av ett slags färggravyr.
Ra’ffel (fornfransk. raffle). Hasardspel
(med tärningar).
Raffet [-fä’], Denis Auguste
Mari e, f. 1804, d. 1860. Fransk litograf
och målare, vars skildringar från
napole-onskrigen, trots det obetydliga formatet, ha
en övertygande intensitet och storhet.
Raffiabast. Se R a p h i a!
Raffine’ra (fransk, raffiner). Bet. rena.
—■ R a f f i n e m a’n g, sällsynt förfining,
utsökthet; spetsfundighet. — R a f f i n
e’-r a d, utsökt, förfinad, utstuderad, illslug.
— Raffinering, rening; ordet
används inom kemisk industri, särsk. om
rening av socker och elektrolytisk rening av
metaller (se Sockerfabrikation,
Elektrolys!). — Raffineri’ el.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
