Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ramus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5263
Rankfotingar—Ra’phia.
5264
tion (6 band, 1839—47). R. har varit
banbrytande för historieforskningen framför
allt genom sin skarpsinniga och metodiska
källkritik.
Rankfotingar (Cirripe’dia). En ordning
Kräftdjur, som avvika fr. de flesta
andra dylika därigenom, att de äro
fastsittande, en del som parasiter på andra
djur, en del åter på stenar, alger el. dyl.
Kroppen skyddas i regel av kalkplattor.
De flesta r. äro hermafroditer. H a v s t u
1-panerna (Ba’lanus) äro vanliga vid sv.
västkusten på klippor och stenar i
vattenbrynet. Rotfotingarna
(Rhizoce’-phala) äro däremot parasiter. Till r. höra
även Långhalsarna.
Rankhyttan. Gård i Kopparbergs län
(Vika socken), under förra hälften av
1500-talet ägd av den från Gustav Vasas
historia bekante bergsmannen Anders
Persson. En lada på gården, i vilken
Gustav Vasa under sina Ȋventyr i
Dalarna» tröskade, underhålles av sv. staten.
Rannsakning. Domstolsförhör angående
begånget grövre brott. Är den tilltalade
häktad, vilket vanl. är fallet, skall r.
hållas vid rådhusrätt senast å åttonde och vid
häradsrätt senast å fjortonde dagen fr.
den dag, anmälan om häktningen
inkommit till domstolen. Om häktad person begär
rättegångsbiträde, förordnas sådant av K.
B. (i Stockholm överståthållarämbetet).
Ran sberg. Socken i Skaraborgs län
(Vadsbo härad). 2 079 inv. (1932).
Ranso’n (av ration). Bet. matportion,
dagskost, andel. — R a n s o n e’r a,
utskifta. — R a n s o ne’r ing, utskiftning,
fördelning.
Ransäter. 1. Socken i Värmlands län
(Kils härad). 5 850 inv. (1932). 2. Förr
järnbruk i R. 1, Erik Gustav Geijers
födelseort. Manbyggnaden ombyggdes 1914
och inreddes till Geijersmuseum m. m.
Ranten el. F a 1 k ö p i n g-R a n t e n.
Förstad till Falköping med bekant jst.
Ra’ntzau. Holsteinsk ätt, känd sedan
1000-talet. 1. Johan R., f. 1492, d. 1565.
Fältherre, riksråd. R. befrämjade
reforma
tionen och deltog verksamt i striderna för
Fredrik I och Kristian III. 2. Daniel
R., f. 1529, d. 1569. Fältherre. R. var
dansk överbefälhavare under Nord,
sjuårskriget och vann segern vid Axtorna
1565. Han stupade vid Varberg.
Ranuncula’ceac. Växtfamilj av örter el.
klättrande buskar med i regel
spiral-ställda blad. De flesta r. förekomma
inom n. tempererade zonen. En mängd
odlas som prydnadsväxter. R. äro
giftiga genom förekomsten av alkaloider
el. starkt retande, biåsdragande ämnen.
Ranu’nculus. Växtsläkte (fam.
Ranun-cula’cece) med c:a 250 arter, de flesta på
n. hem isfären. De äro örter, vanl. med
fingerdelade blad; frukten består av
talrika, enfröiga smånötter. Ett par dussin
arter finnas i Sverige; till de vanligaste
höra R. a’cris (Smörblomma), R.
Fi-ca’ria (Svalört) med groddknoppar vid
stjälkens bas och R. fla’mmula (Ä 11 g r ä s)
med hela, smala blad. Till R. räknas ibland
även släktet Batra’chium.
Raoul [rao’11]. Fransk namnform för
Rudolf.
RapaTlo. Vinterkurort i Italien (prov.
Genova). Här avslötos fördrag mellan
Italien och Jugoslavien 1920 samt mellan
Tyskland och Ryssland 1922. 15 000 inv.
(1921).
Rapa-öarna. ögrupp, tillhörande
Franska Australasien och Ocean
i-e n. 3 170 inv. (1926).
Ra’phanus. Växtsläkte (fam.
Cruci’fe-rce) med långsprötade, ledade skidor.
Viktigast är R. sati’vus med vita el.
ljusgredelina blommor. Den härstammar
antagligen från Medelhavsländerna men
odlas i två varieteter, var. radi’cula (R
ä-d i s a) och var. ni’ger (Rät t i ka). R.
raphani’strum (Åkerrättika) har
gula blommor och är ett vanligt åkergräs.
Ra’phia. Afrikanskt palmsläkte. De
upprispade bladslidorna av R. Ru’ffia från
Madagaskar och Öst-Afrika användas
under namn av raffiabast (el. enbart
bast) till vävnader, mattor, uppbindning
av växter m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
