Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rapidamente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5267
Rasbiologi—Rasko’Iniker.
526S
egenskaper. Både djur- och människoraser
kunna uppkomma på följande sätt: a)
genom inavel i isolerade områden, varvid
mutationer (se d. o.!) samt
selektion (se d. o.!) äro de verksamma
faktorerna ; b) genom rasblandning
(nykombinationer av arvsenheter) och
därpå följande selektion av sådana individer,
vilka förete vissa av naturen eller avlaren
gynnade rasegenskaper, varvid de övriga,
med mindre gynnsamma rasegenskaper
utrustade individerna ej fortplantas. »Ras»
(hos människan) får ej förväxlas med
»folk», vilket senare betyder en grupp
människor med gemensam kultur (språk,
seder, historia) och vilket vanligtvis
består av människor, som tillhöra olika
raser. Se även Människoraser! Litt.:
N. von Hofsten: Ärftlighetslärans
grunder (I—II, 1927—32). R. Nordenstreng:
Europas människoraser och folkslag (1926).
Rasbiologi. Den vetenskap, vars mål är
att objektivt utforska alla de (ärftliga och
ej ärftliga) faktorer, som inverka på
kommande generationer i kroppsligt och
andligt avseende. R. studerar bl. a. de
normala, de sjukliga och de särsk.
gynnsamma egenskapernas nedärvning och söker
härigenom att utreda de djupast liggande
orsakerna såväl till brottslighet, vanart,
alkoholism och annan undermålighet som
till livsduglighet, begåvning och
genialitet. Sverige äger det första
statsinstitu-tet för rasbiologi, beläget i Uppsala och
under ledning av sin grundare prof. H.
Lundborg. Litt.: H. Lundborg: Rasbiologi
och rashygien (1922). Baur-Fischer-Lenz:
Ärftlighetslära och rashygien (sv. övers.
1925).
Rasblandning. Med rasblandning
(raskorsning, bastardering) menas korsning
mellan individer av skilda raser. Vid
rasblandning nedärves aldrig helt och hållet
den ena eller andra av föräldrarnas
rastyper, utan barnen ärva endast en del av
faderns och en del av moderns
rasegenskaper. På grund av de mendelska
ärftlig-hetsreglerna (se M e n d e 1!) uppträda
stamföräldrarnas rasegenskaper
fortfarande även efter många generationer i olika
nykombinationer. Dock kan, genom
natu
rens eller avlarens urval, under
utgall-ring av mindre anpassningsdugliga eller
ej önskvärda bastarder raskorsningen
ledas i den ena eller andra riktningen, så
att vissa rasegenskaper gynnas vid
fortplantning och därigenom taga överhand
i biandbefolkningen. Se även A v e 1 i
Rasbo. 1. Härad i Uppsala län. 2.
Socken i R. 1. 1 870 inv. (1932).
Rasbokil. Socken i Uppsala län (Rasbo
härad). 710 inv. (1932).
Raseborg. Numera i ruiner liggande
slott i s. Finland (Nylands län), enl.
sägnen byggt av Bo Jonsson Grip.
Rashygie’n. R., även kallad e u g e n i’k,
utväljer ur det av rasbiologien samlade
materialet sådana lärdomar, som kunna
gagna en släkt, ett folk eller en ras.
Grundaren av denna vetenskap var
engelsmannen Francis Galton (f. 1822, d.
1911).
Rask, Rasmus Kristian, f. 1787,
d. 1832. Framstående dansk
språkforskare. Är 1818 utkom hans epokgörande
avhandling Undersögelse om det gamle
nordiske eller isländske Sprogs Oprindelse,
vari han uppvisar de europ. språkens
frändskap och bl. a. framlägger läran om
den germanska ljudskridningen, som
sedermera sattes i system av J. Grimm.
Hans praktiska språkkunskaper voro
oerhört omfattande (över 50-talet språk
uppges). Först ett år före sin död erhöll R.
professur (i österländska språk) i
Köpenhamn.
Rasko’lniker (rysk.). Bet. de
avsöndrade. Sammanfattande beteckning för
sekteristerna i den ryska kyrkan. De
egentliga r., de gammaltroende
(starov-jertser), vägrade att godkänna de
liturgiska reformer, som infördes av
patriarken Nikon (1667), och förföljdes hårt
ända in på 1800-talets senare del. De s. k.
andliga kristna stå i motsättning
både till de gammaltroende och de
ortodoxa och äro av mystisk läggning.
Stun-d i’s t e r n a, den tredje huvudgruppen,
äro av mer evangelisk läggning och
påverkade av tysk pietism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
