Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rektor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.5303
Relegatio’n—Religionsfrihet.
5304
vinnes,*att naturlagarna få alldeles samma
form, vilket rörelsetillstånd man än
antager, att iakttagaren har; gravitation och
acceleration uppträda som olika sidor av
ett och samma fenomen, varjämte teorien
leder till åtskilliga praktiskt prövbara,
speciella konsekvenser (s. k.
Einsteineffek-ter, se E i n s t e i n!). Utbyggnader av
teorien ha gjorts av flera forskare, bl. a.
Eddington (1921) och W. de Sitter (1927).
Det urspr. häftiga motståndet mot
densamma fr. vissa experimentalfysikers sida
har numera i stort sett förstummats. —
Är 1926 offentligjorde Einstein
grundlinjerna till en tredje form av r., den s. k.
enhetliga fältteorien. Denna avser att
ersätta den elektromagnetiska ljusteorien (se
Elektromagnetisk!) och den allm.
r:s teori för gravitationen med en enda
enhetlig förklaring för såväl de
elektromagnetiska företeelserna som
gravitations- och accelerationsföreteelserna. Litt.:
H. K. Schjelderup: Relativitetsteoriens
världsbild (1925). A. Pfluger: Den
Ein-steinska relativitetsprincipen i populär
framställning (1920). A. S. Eddington: Den
materiella världens väsende (1931).
Relegatio’n (lat. relega’tio). Bet.
bortskickande, förvisning (fr. läroverk el.
högskola). — Relegera [-ge’ra el. sje’ra],
förvisa.
Releva’nt (lat. releva’re = lyfta, höja).
Bet. viktig, betydelsefull. — R ele ve’r a,
upphjälpa, förhöja.
Relief [-jä/ff] (fransk, av lat. releva’re
= upphöja). Skulpturform, där bilden
framträder upphöjd ur en grundyta — ej
fristående som i rundskulptur. Man
skiljer, allt efter upphöjningens grad, på
hög-och lågrelief. I fornegypt. konst
förekommer en form, där bilden är nedsänkt i
grundytan (fransk, relief en creux).
Religio’n (lat. reli’gio av rele’gere =
ofta återkomma till el. av relega’re =
binda vid). R. kan definieras som ett
förhållande mellan människan och
övermänskliga makter, på vilka hon tror, och av
vilka hon känner sig beroende. Detta
förhållande tar sig uttryck i känslor av
förtroende el. fruktan, i föreställningar om
gudomens art och i fullgörande av olika
handlingar (offer, riter, bön). Som
religionens grundbegrepp framhäva
exempelvis Söderblom och R. Otto idéen om det
heliga, vars väsentliga innehåll
karakteriseras som ngt av helt annan art än
allt mänskligt, det numinösa. R. är en
allmänt mänsklig företeelse, ehuru den
framträder i mycket skiftande gestalt.
Den lägsta r., naturfolkens, kallas
primitiv r. Den allmänna kulturutvecklingen
har höjt r. t. ex. i Egypten, Kina och
Indien (kulturreligion). De högsta r. äro
beroende av profetiska personligheters
framträdande, så mazdaismen, islam och G. T:s
religion (uppenbarelse el. profetreligion).
Kristendomen som r. har grundats genom
tron på den trots korsdöden levande
Kristus.
Religionsfilosofi. Den vetenskap, som
undersöker religionens väsen och egenart,
dess förhållande till det mänskliga
kulturlivets olika yttringar samt
förutsättningarna för den religiösa kunskapen. Den
bygger på den allm. religionshistoriens
och religionspsykologiens arbete.
Religionsfrihet. Rätt för enskild person
att utan hinder fr. staten el. annan enskild
utöva sin religion. R. är ett sent begrepp.
Under 1500- och 1600-talen fingo
protestanterna rätt till fri religionsutövning i
ett flertal länder. Toleransakten 1689 i
England gav visserligen ej full r. men
utgjorde ett viktigt steg mot toleransidéns
seger. Upplysningen arbetade kraftigt för
r., och upplysningsmonarken Fredrik d.
store förkunnade r. i Preussen. I
Nord-Amerika rådde i vissa kolonier r. redan
under 1600-talet, och den blev princip i
oavhängighetsförklaringen 1776. Den
franska revolutionens proklamation om de
mänskliga rättigheterna 1789 upptog ock
r. som grundsats. Under 1800-talet
infördes r. i de flesta europeiska stater. — I
Sverige funnos länge stränga stadgar mot
katolikerna, och mot pietismen riktades
1726 års konventikelplakat, som
upphävdes först 1858. 1741 fingo reformerta
be-kännare r. och 1781 under vissa villkor
alla kristna bekännare. Judarna erhöllo
r. 1782. 1860 var r:s genombrottsår. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
