Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remmare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5311
Renard—Re’nium.
5312
på 1860-talet men finnes ännu kvar på
Hardangervidden m. fl. ställen i Norge.
Av tama r. torde tungusernas vara de
största; de användas även som riddjur. Sedan
1890-talet finnas stora hjordar av tamren
även i Alaska, där de ägas och skötas dels
av inflyttade lappar, dels av eskimåer.
Antalet tama r. i Sverige utgjorde 1921
168 000.
Renard [rona’r], J ul e s, f. 1864, d. 1909.
Fransk förf., dramatiker, vars mest kända
verk är det naturalistiska sagodramat Poil
de carotte (1901).
L. RENAULT.
Fotografi.
Renault [renå’],
Louis, f. 1843, d.
1918. Prof, i intern,
rätt i Paris 1874,
president i Institut
de France 1896. R.
erhöll 1907
jämte Moneta Nobels
fredspris.
Renault [renå’].
Fransk bil, som
tillverkas av Société
Anonyme des Usines
Renault, Billancourt, Seine. Fabriken som
är en av Frankrikes älsta, var en bl. de
första, som framställde en driftsäker
droskbil. Förutom flygmotorer har firman
numera även tillverkning i stor skala av
tanks.
Renavel. Avelsmetod, som består i
sammanparande av djur av samma rena ras.
Renbetesfrågan. Tvisteämne mellan
Sverige och Norge, huvudsakligen berörande
de sv. flyltlapparnas rätt att under
sommartiden låta sina renhjordar få beta på
norskt område. R. är senast ordnad genom
en konvention av år 1919. Ett fördrag
mellan Sverige och Finland 1925 har reglerat
de sv. lapparnas rätt att med sina renar
genomgå finskt område för att komma till
och fr. den nordligaste delen av Norge.
Renblomma. Sv. namn på Ranu’nczilus
glacia’lis.
Renbly. Kommersiell beteckn. för bly
med högst en procent föroreningar (mest
antimon). Jfr Bly!
Renbroms. Se Bromsar!
Rendahl, Ragnar Håkan, f. 1878, d.
1929. Mariningenjör, uppfinnare inom den
trådlösa telegrafiens område, teknisk
ledare vid anläggningen av flera av statens
radiostationer (bl. a. i Karlsborg, Vaxholm
och Boden).
Rende’ra [rang-] (fransk, rendre). Bet.
inbringa, avkasta.
Rendez-vous [randevu’] (fransk.). Bet.
egentl. infinn er! Avtalat hemligt möte.
Re’ndsburg. Hamnstad i Tyskland i n. v.
Preussen (prov. Schleswig-Holstein),
viktigt trafikcentrum vid
Nord-Östersjökana-len. 17 000 inv. (1930).
René. Författarnamn för Anna B r a
n-ting.
Renega’t (lat. re- = åter och ne ga’re =
förneka). Bet. avfälling; trosförnekare.
Rene’tter (fransk, reinette av reine =
drottning). Benämning på vissa sent
mognande äpplesorter med fast kött.
Renfana. Se Tanacetum!
Renfluga. Se Styngflugor!
Renfrevv [re’nnfru]. Grevsk. i v.
Skottland.
Rengsjö. Socken i Gävleborgs län (Ala
tingslag). 1 831 inv. (1932).
Re’ni, G u i d o, f. 1575, d. 1642. It.
målare. Hans bättre arbeten förena en klar
kolorit och en harmonisk teckning, men det
är hans senare, överdrivet sentimentala
kvinnoframställningar (särskilt
Magda-lena-bilder), som egentl. gjort hans namn
populärt.
Re’nium (av Rhen) el. r h e n i u m.
Kem. tecken Re. Särdeles sällsynt metall
av mangangruppen med atomnummer 75
och atomvikt 188,7, vilken upptäcktes 1925
i mineralet columbit, där det ingår till en
mängd av en hundratusendels procent.
Smältpunkten är omkr. 3 000°, spec. v.
omkr. 21. Metallen bildar oxiderna ReO2
(vit), Re2 O7 (gul), Re O3 (röd), Re3 Oa (blå)
och Re O2 (svart), av vilka de flesta el. alla
äro syreanhydrider. P e r r e n a’t e n, t. ex.
kaliumperrenat, K Re O4, äro färglösa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
