Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riddarsporre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5357
Riddarsporre—Rif.
5358
arna i Det heliga landet. I dessa r. (t e
m-pelherreorden, johannitorden
m. fl.), vilkas medlemmar skulle vara
»munkar till sina dygder, krigare till sina
handlingar», förverkligades urspr.
riddar-livets högsta ideal, men med den
tilltagande rikedomen följde det andliga förfallet.
— Längre fram under medeltiden
uppsto-do även rent världsliga r. Jfr Ordnar!
Riddarsporre. Sv. namn på
Delphi’nium-arter.
Riddarvisor. Sådana folkvisor, som
skildra riddarlivet, till skillnad fr.
kämpavi-sor, naturmytiska visor o. dyl. Jfr
Folkvisa!
Ridderskapet och adeln. En fr. omkr.
1550 vedertagen benämning på adeln för
att uttrycka dess medlemmars olika rang
(grevar, friherrar, adelsmän).
Klassindelningen upphävdes 1719, återinfördes 1778
och avskaffades ånyo 1809.
Ridderstad, Karl Fredrik, f. 1807,
d. 1886. Tidningsman, förf., fr. 1843
utgivare av »Östgöta Correspondenten». Som
romanförf. åtnjöt R. på sin tid stor
popularitet för sina spännande och fantasifulla
skildringar.
Ridiky’1 (fransk, ridicule). 1. Bet. löjlig,
löjeväckande. 2. Annan stavning av r
e-d i k y 1.
Ridskola. Sv. arméns r. är sedan 1868
förlagd till Strömsholm i Västmanlands
län.
Ridå’ (fransk, rideau av rider = rynka,
vecka). Förhänge, särskilt framför scenen
på en teater.
Rieck-Miiller [rick-],
SaraMariaPo-lonia, f. Sundberg, f. 1863. Förf.,
som utgivit flera arbeten med
Norrlands-motiv.
Riemann [ri’-]. I. Georg Friedrich
Bernhard R., f. 1826, d. 1866. Tysk
matematiker, som utfört synnerligen viktiga
undersökningar inom de analytiska
funktionernas teori. II. Karl Wilhelm
Hugo R., f. 1849, d. 1919. Tysk
musikforskare, prof, i Leipzig, vilken författat
betydande verk på musikvetenskapens alla
områden, bl. a. en musikhistoria i fem band
(1901—13), ett musiklexikon (11 :e uppl.
1928 av A. Einstein) samt en epokgörande
harmonilära (på Rameaus grund).
Riemenschneider [ri’mens jnaj-],
Til-m a n n, f. omkr. 1460, d. 1531. Tysk
skulptör, vars figurer ha ett vekt, drömmande
drag (Adam och Eva, portalskulptur för
Mariakapellet i Wurzburg samt
gravmonument där och i Bambergs domkyrka).
Rienzi [-ä’ntsi] el. Rienzo, N i c c o 1 o
(C o 1 a) di, f. omkr. 1313, d. 1354.
Romersk folkledare, som under påvarnas
»babyloniska fångenskap» i Avignon vid två
olika tillfällen lyckades betvinga
adelsväldet i Rom och återinföra ordning och
trygghet. Båda gångerna störtades han
på grund av egna övergrepp och blev
slutligen dödad vid ett folkupplopp. Hans liv
har flera ggr blivit föremål för
behandling i dikt och musik.
Riesener [risnä’r], Jean Henri, f.
1734, d. 1806. Fransk möbelkonstnär, som
utgår fr. rokokon men sedan blir Louis
XVI-stilens ledande konstsnickare.
Riesengebirge [ri’sen-]. Bet.
»Jättebergen». Bergstrakt på gränsen mellan
Schle-sien (Tyskland) och Böhmen
(Tjeckoslovakien), utgörande högsta delen av
Sude-terna och best, av urberg. Högsta toppen,
Schneekoppe, stiger till 1 603 m. Elbe
har sina källor i R., som är en mycket
besökt turisttrakt.
Riesz [ris], Marcel, f. 1866. Sv.
matematiker av ung. börd, sedan 1926 prof, i
matematik i Lund.
Rietschel [ri’t-], Ernst Friedrich
August, f. 1804, d. 1861. Tysk
skulptör, elev av Rauch, 1832 prof, vid Dresdens
ak. R. har utfört ett flertal karaktärsfulla
statyer, där han förvånade med att låta
personerna framträda i tidskostym och
utan att vara draperade i en skylande
mantel.
Rif el. E r-R i f. Bet. kustberg.
Bergstrakt i Marokko, sträckande sig utefter
Medelhavet österut från Gibraltars sund,
med toppar till omkr. 2 000 m. R. bebos
huvudsakligen av de självständiga,
svår-underkuvade riffkabylerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
