Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rikoschettering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5363
Riksdag.
5364
och kvinnor, som senast under
nästföregående år uppnått 23 års ålder. Rösträtt
tillkommer dock icke den, som står under
förmynderskap el. är i konkurstillstånd
el. är omhändertagen av allm. fattigvården
för varaktig försörjning el. är ådömd
straffpåföljd. För valet indelas landet i 28
valkretsar, i regel sammanfallande med
länsindelningen. Allm. val förrättas å de
flesta orter tredje söndagen i september
året före den fyraårsperiod, för vilken
valet gäller. Vid kamrarnas första
sammanträde föres ordet av den till riksdagsåren
älste, den s. k. ålderspresidenten, varvid
vardera kammaren väljer talman samt en
förste och en andre vice talman. R:s
högtidliga öppnande sker senast å andra
söc-kendagen efter riksdagens början. Efter
gudstjänst sammanträda riksdagsmännen å
rikssalen, därvid konungen el. ett av
statsråden uppläser det s. k. trontalet. Därest
r. är lagtima, uppläser statsministern
därefter en redogörelse över vad som
tilldragit sig i rikets styrelse sedan sista lagtima
r., varefter finansministern till kamrarnas
talmän överlämnar
statsverkspropositio-nen. Sist framföra talmännen kamrarnas
undersåtliga vördnad för konungen. R:s
avslutande sker likaledes å rikssalen.
För riksdagsärendenas beredning och
riksdagsarbetets övervakande tillsättas u
t-skott, kanslideputerade och
talmanskonferens.
Kamrarna ha arbetsplena (för
överläggning och beslut) i regel å onsdagar och
lördagar. Bordläggningsplena bruka hållas å
tisdagar och fredagar. Utskotten
sammanträda vanl. 4 dagar i veckan, framför allt
på torsdagarna.
Regeringens förslag till r., de s. k. kgl.
propositionerna, skola i regel vara
avlämnade inom 70 dagar efter r:s öppnande.
Enskild riksdagsmans förslag, motioner,
skola väckas inom 10 dagar efter r:s
öppnande, därest frågan är av den art, att
den tillhör ständigt utskotts behandling,
samt inom 20 dagar, därest den skall
hänvisas till tillfälligt utskott. Motion i en
grundlagsfråga får väckas inom 40 dagar
från öppnandet.
Det, som båda kamrarna samstämmigt
besluta, är r:s beslut. Om kamrarna fatta
skiljaktiga beslut och utskotten ej kunna
sammanjämka de olika meningarna, så har
frågan för den r. fallit, såvida den icke rör
statsutgifter, bevillning, riksbanken el.
riksgäldskontoret. I dessa frågor företages
vid skiljaktiga beslut gemensam votering,
varvid kamrarna rösta var för sig och
rösterna från båda kamrarna sammanräknas.
Vid gemensam votering har A. K. tack
vare sitt större medlemsantal det största
inflytandet.
R. handhar riksbanken genom 6
fullmäktige och utser 7 fullmäktige i
riksgäldskontoret, r:s ämbetsverk för förvaltning
av statsskulden. Varje lagtima riksaag
utser 12 statsrevisorer, 16 led. i
utrikes-nämnden samt justitie- och
militieombuds-män. Vart fjärde år väljas led. av
opinions-nämnden och av tryckfrihetskommittén.
R. utövar tillsammans med regeringen
lagstiftningsmakten. Beskattningsrätten
tillkommer r. allena. R. bestämmer även
om statsmedlens användning, och inga nya
utgifter kunna göras utan r:s bifall. För
oförutsedda händelser måste dock r. anslå
de s. k. stora och lilla kreditiven (se
Kreditiv!). En viss kontrollerande
myndighet kan r. utöva över regeringen genom
konstitutionsutskottet och över
domarmakten genom J. O. och M. O. samt i övrigt
genom statsrevisorerna.
Den svenska r:s historia kan spåras
tillbaka till de medeltida herredagarna. Såsom
den första riksdagen brukar man räkna
Arboga möte 1435. Det dröjde dock länge,
innan r. fick någon delaktighet i
lagstiftnings- och beskattningsrätten. R: s
uppdelning i fyra stånd, adel, präster,
borgare och bönder, vilken utvecklats så
småningom, fastslogs i den första
riksdagsordningen 1617. Under enväldets dagar
förlorade r. i betydelse, men genom
riksdagsordningen 1723 samlades så gott som all
makt i r:s hand. Genom statskuppen 1772
minskade Gustav III r:s makt betydligt,
och genom förenings- och säkerhetsakten
1789 fråntogs r. allt initiativ. Efter
revolutionen 1809 inriktade sig grundlagsstif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
