Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5367
Riksdrots—Rikshövitsman.
5368
ningen krona infördes. R. var av silver.
1776 infördes 1 r. = 48 skilling, 1855
gjordes 1 rdr riksmynt = 100 öre. Jfr
Daler!
Riksdrots. Se D r o t s!
Riksens ständer. Gammal form för R
i-kets ständer, de till riksdag samlade
ombuden för adel, präster, borgare och
bönder.
Riksfurste (tysk. Reichsfilrst). I det
forna Tyska riket namn på innehavaren av
ett under kejsarens höghet stående (s. k.
»riksomedelbart») län, senare blott en
titel. Jfr Länsväsen!
■ Riksförbundet för bildande konst. En år
1930 bildad organisation med uppgift att
vara ett centralorgan för sv.
konstsammanslutningar och museer och att, särskilt i
landsorten, anordna värdefulla
utställningar av målningar och skulpturer
(vandringsutställningar) jämte föreläsningar i
anslutning därtill. Till R. äro även vissa
städer och enskilda personer anslutna.
Riksförbundet för Sveriges försvar.
Förbund, bildat 1925, som bedriver
försvars-propaganda. Medlemsantalet torde vara
omkring 50 000.
Riksförbundet Hem och skola. Se H e m
och skola!
Riksförbundet landsbygdens folk, förk.
R. L. F. En år 1929 bildad organisation,
som under partipolitisk neutralitet vill
verka för tillvaratagande av
landsbygdsbefolkningens sociala och ekonomiska
intressen. Medlemsantalet var i okt. 1932
över 41 000.
Riksföreningen för svenskhetens
bevarande i utlandet. Förening för
utlandssvenskarnas sammanhållning och kontakt med
hemlandet, stiftad 1908 på initiativ av
professor Vilh. Lundström. R. utger tidskr.
Allsvensk samling.
Riksföreståndare. Tillfällig innehavare
av regeringsmakten. I Sverige förekommo
r. särskilt i slutet av medeltiden och
början av nyare tiden (Karl Knutsson,
Stu-rarna m. fl.) samt för sista gången efter
revolutionen 1809, då hertig Karl valdes
till r. Jfr Rikshövitsman!
Riksförsäkringsanstalten. Centralt
ämbetsverk med åligganden huvudsakligen
enl. 1916 års lag om försäkring för
olycksfall i arbete. R. ombesörjer även
livförsäkring i samband med egnahemslån samt
livräntor enl. lagen om barn utom
äktenskap. R. inrättades 1902 och lyder under
socialdep. R:s chef benämnes
generaldirektör.
Riksgränsbanan. Se S t a t e n s
järnvägar!
Riksgäldsfullmäktige. Se Riksgäld
s-kontoret!
Riksgäldskcntoret. Ett riksdagens
ämbetsverk, som har till uppgift att
ombesörja likviden av statsskulder och andra
av riksdagen anvisade utbetalningar, att
förvalta härtill anslagna tillgångar och
verkstäUa erforderlig upplåning.
Reglemente för R. fastställes på
Bankoutskottets förslag årligen av riksdagen. R. ledes
av 7 riksgäldsfullmäktige, som
väljas å lagtima riksdag genom 48 valmän,
hälften av dessa fr. vardera kammaren.
Valet gäller, till dess under tredje året
därefter nytt val förrättats. Ordf, väljes
särskilt. Av de övriga riksgäldsfullmäktige
skola två årligen avgå. R. har sitt
ursprung i Riksens Ständers Contoir 1719—•
1765 och inrättades 1789 (grundlagsfäst
1809).
Rikshera’ldiker. Ämbetsman med uppgift
att uppgöra och granska förslag till
offentliga vapen (stadsvapen o. dyl.), sigill, mynt
och stämplar. Jfr Heraldik!
Rikshovmästare. Under 1400—1600-talen
titel på den främste medlemmen av
danska riksrådet. R. fanns under senare
hälften av 1400-talet och under Gustav Vasa
även i Sverige (till 1569).
Rikshuvudbok. En av
Riksräkenskaps-verket för varje budgetår uppgjord
förteckning över statsverkets samtliga
tillgångar, inkomster och utgifter.
Rikshövitsman. Till funktionen i stort
sett detsamma som riksföreståndare, fast
ej som denne en fullmyndig regent utan
huvudsakligen ledare för de nationella
trupperna. Engelbrekt och Gustav Vasa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
