Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rio Gra’nde do Sul—Risberg.
5379
Rio Gra’nde do Sul. 1. Stat i s. Brasilien,
med 285 000 kvkm ngt större än Norrland.
2 960 000 inv. (1930). 2. Hamnstad i R. 1.
54 000 inv. (1920).
Rioja [riå’cha], La. Se La Rioja!
Rioja Alave’se [riå’cha —]. Detsamma
som A1 a v a.
Rio Muni [— mo’ni]. Den del av
Spanska Guinea, som ligger på
Ekvatorial-Afri-kas fastland. Huvudort: B a t a.
Rio Negro [— ne’grå]. Bet. »Svarta
floden». 1. Biflod till Amazonfloden, som
rinner upp i s. ö. Colombia och faller ut i
huvudfloden ngt nedanför Manaos. Bredden
vid mynningen är 2,4 km. Längd: 2150
km, varav 850 km segelbara. 2. Flod i mell.
Argentina, som bildas av två källarmar i
Anderna och rinner ut i Atlanten. Längd:
omkr. 600 km. 3. Territorium i s.
Argentina, med 201 000 kvkm % så stort som
Norrland. 56 000 inv. (1930).
Rio Tinto [ri’å ti’ntå]. Eng.
kopparbolag, som kontrollerar stora malmfält i
Spanien och Afrika samt äger vissa intressen i
Norge. R. producerar även svavel i ganska
stor utsträckning.
Riouw-arkipelagen [ria’o —] el. B i
n-tangöarna. Till Nederländska
Ost-Indien hörande ögrupp s. ö. om Malakka,
med 32 000 kvkm ngt större än Dalarna.
298 000 inv. (1930).
Ripor. Se Ripsläktet!
Ripo’st (fransk, riposte). Bet. raskt,
väl-funnet svar; efterstöt efter ett parerat
anfall under fäktning. — R i p o s t e’r a,
göra r.
Ripris. Sv. namn på Be’tula na’na.
Rips. Vävnadstyp med starkt upphöjda
tvär- el. längsgående ränder, tillverkad i
ylle, bomull el. siden.
Ripsa. Socken i Södermanlands län (Rönö
härad). 599 inv. (1932).
Ripsläktet (Lago’pus). Ett släkte
Orr-fåglar. R. utmärkas av att tarser och
tår äro helt fjäderklädda. Klorna äro om
vintern långa och spadlika, så att
riporna med deras hjälp kunna söka sin föda
5380
under snön. Stjärten är kort och tvär. I
Sverige finnas dels två urspr. arter,
nämligen Fjällripan (Lago’pus mu’tus}
och Dalripan (Lago’pus lago’pus), dels
i s. v. delen av landet den från Skottland
införda och förvildade M o r i p a n
(Lago’-pus sco’ticus). De två förstnämnda äro om
sommaren huvudsakligen brun- och
svartspräckliga, om vintern vita, men skiljas
bl. a. på näbben, som hos fjällripan är
lägre vid roten än hos dalripan. Moripan
blir ej vit om vintern.
Ris (tysk. Ries, it. risma av arab, rizma
= packe, bunt). Måttsenhet, som betecknar
20 böcker (1 bok = 24 skrivark el. 25
tryckark).
Ris. 1. Sammanfattande beteckning för
en del låga buskar och halvbuskar. 2.
Ory’-za sati’va, ett ettårigt, meterhögt gräs med
tämligen breda blad och enblommiga,
tillplattade småax. R. är en av jordens
viktigaste kulturväxter, och dess frön utgöra
huvudfödan för en stor del av jordens
befolkning. Det förekommer vilt i Ostindien
och Nord-Australien och härifrån
härstammar säkerligen det odlade r., som skiljer sig
från det vilda huvudsakligen därigenom,
att småaxen icke falla av vid mognaden.
R. är en vattenväxt, och åkrarna måste
under själva vegetationsperioden sättas
under vatten. I Ost-Asien har det funnits i
kultur sedan omkr. år 3 000 f. Kr. Numera
odlas det i alla tropiska länder och
även i Syd-Europa (huvudsakligen Italien
och Spanien). Riset innehåller omkr. 80%
stärkelse och 8 % äggviteämnen.
Huvudsakligen användes det i form av gryn. R.
produceras mest i britt. Indien (51 mill. ton
år 1931). Till Sverige importerades s. å.
5 570 ton r. med ett värde av 717 000 kr.
Risaii’t (it. risa’lto = utsprång).
Utskjutande mitt- el. sidoparti på en byggnad.
Risberg, Johan Bernhard, f. 1862.
Språkman, förf., 1894—1928 lektor i
Linköping, som bl. a. utfört betydande
undersökningar inom sv. verslära (Den svenska
versens teori, del I, 1932). Han har till sv.
översatt flera klassiska diktverk och
därjämte utgivit egna diktsamlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
