Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5421
Rosersberg—Rosmari’n.
5422
systerson, ärkebiskop. R. var politiskt
intresserad, riksdagsman och led. av
konstitutionsutskottet 1809—10, framskjuten
medlem av uppfostringskommittén 1812—
17 och av stora undervisningskommittén
1825—28. Såsom präst tillhörde han den
neologiska, mera praktiskt än teologiskt
intresserade riktningen. Led. av Vet. ak.,
Vitt., hist. o. ant. ak., Lantbr. ak. och
Mus. ak.
Rosersberg. Slott i Stockholms län
(Norrsunda socken) vid en fjärd av Mälaren,
ROSERSBERGS SLOTT.
Fotografi.
byggt av Gabriel Oxenstierna (d. 1673) men
sedermera både till det inre och yttre
starkt förändrat i empirestil. R:s
glansperiod inföll under Karl XIII och Karl
XIV Johan. R. är numera
infanteriskjut-skola.
Rose’s metall. Se Ro se!
Rose’tt (fransk, rosette = liten ros). 1.
Bandknut, som liknar en ros. 2. I
byggnadskonsten använd rosformig prydnad. 3.
I botaniken beteckning för en mängd tätt
hopträngda, spiralställda blad.
Rosette [råsä’tt]. Hamnstad i Egypten
vid Nilens v. mynningsarm. Denna är ej
tillgänglig för oceanångare, varför R.
numera överflyglats av Alexandria. Nära
staden hittades 1798 den s. k.
Rosettestenen, vilken var av stor betydelse
för tolkningen av hieroglyferna. 23 000 inv.
(1927).
Rosfeber el. ros (lat. erysi’petas). Från
ytliga, ibland obetydliga sår utgående
häftig inflammation i huden och angränsande
slemhinnor (t. ex. munnens). Det
angripna hudpartiet är starkt rodnat, något
svul
let, starkt ömmande. Den sjuke har hög
feber. Efter några dagar brukar
inflammationen gå tillbaka och huden blir normal
efter en lätt fjällning. Orsak: en art
strep-tokocker (jfr Bakterier!). R.
behandlas med kylande el. värmande omslag el.
genom bestrålning med solljus el.
kvartslampa.
Roskilde [rå’skille]. Stad i Danmark på
n. Själland (Köpenhamns amt) vid
Roskil-defjorden. Berömd ärR:s domkyrka, byggd
på 1200-talet i romansk stil, men
sedermera delvis ändrad i gotik. Kyrkan är
de danska konungarnas gravkyrka. R. var
redan på 900-talet konunga- och
biskopsre-sidens. 14 149 inv. (1931).
Roskildef jorden. Lång, smal förgrening
av Isefjorden, n. Själland, uppkallad efter
staden Roskilde.
Roslagen. Uråldrig benämning på
Upplands kustland jämte den utanför detta
liggande skärgården. Namnet
sammanhänger med R o d e n och bet. ung.
»roddarlagen».
Roslags-Bro. Socken i Stockholms län
(Bro och Vätö skeppslag). 1 736 inv. (1932).
Roslags-Kulla. Socken i Stockholms län
(Åkers skeppslag). 655 inv. (1932).
Roslagsskuta el. storbåt. Ett särskilt
i Roslagen använt mindre fartyg, öppet
el. halvdäckat, med en mast, bomsegel och
fock.
RoslFn, Alexander, f. 1718, d. 1793.
Sv. målare. Efter studieresa till Italien
slog han sig 1752 ned i Paris, där han blev
hovets och aristokratiens eftersökte
porträttmålare och varest han verkade till sin
död utom 1774—-76, då han besökte
Sverige, Petersburg och Wien. Hans konst, som
är lysande ej minst som stoffmåleri,
utvecklades fr. barock mot Louis-seize-stil.
Rosling. Sv. namn på Andro’meda poli-
RosmarPn (Rosmari’nus officina’lis).
Fr. Medelhavsländerna härstammande
buske (fam. Labia’toe), som har blå blommor
och barrlika blad och särskilt förr odlades
i kruka. Ur bladen erhålles den eteriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
