Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rusdrycksförsäljning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5463
Rusdrycksförsäljning—Ruskin.
5464
ställd dryck, som är tillverkad ur
växtdelar och som håller mer än 2^4 men ej mer
än 22 volymprocent alkohol). Före en 1923
genomförd ändring av förordningen (i
samband med utfärdandet av en ny
förordning angående tillverkning och
beskattning av maltdrycker) räknades till r. även
ö 1 (maltdrycker, som äro att hänföra till
den s. k. klass III, se Maltdrycker!
De sv. helnykterhetsorganisationerna
förstå med r. alla drycker, som hålla mer än
2^4 volymprocent alkohol.
Rusdrycksförsäljning. Den sv. r:s nuv.
organisation kännetecknas dels av en sträng
åtskillnad mellan partihandel och
detaljhandel (minuthandel), dels av särskilt
inrättade övervakningsorgan.
Organisationen av vår r. kan belysas genom följande
schematiska översikt.
Finansdepartementet Socialdepartementet
A A A
i i
Kontroll styrel sen Social styrel sen
A A A
i I
Pris- o. inköpsnämnden Nykterhetsnämnder
Partihandelsbolag Detaljhandelsbolag
(Systembolag)
Rusdryckslagstiftning. R. berör dels
tillverkning, införsel och försäljning av samt
olovlig befattning med dylika drycker, dels
fylleriförseelser och alkoholistbehandling.
I vissa länder (Danmark, Holland,
England) har man lagt huvudvikten vid en
alkoholbeskattning, som genom att fördyra
varan verkar konsumtionsminskande.
Samtidigt tillföres statskassan avsevärda
inkomster. Statliga spritmonopol förekomma
i viss utsträckning i t. ex. Schweiz,
Tyskland och flera av de stater, som tidigare
in-gingo i det ryska kejsardömet. I åtskilliga
länder består r. till stor del av generella
inskränkningar i handeln. Hit höra
Belgiens förbud mot utskänkning av
spritdrycker, Englands stränga begränsning av
försäljningstiderna samt det lokala
vetot (rätt att genom folkomröstning
inom visst område förbjuda
alkoholförsäljning), i vårt land infört i form av k o
m-munalt veto. Den mest radikala formen
181 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
av r. är totalförbudet (f. n. i U.
S. A.). Den nuv. sv. r. är en säregen
sammansättning av olika system.
Tillverkningen och försäljningen av alkohol är
monopoliserad, dock ej statligt utan genom
bolag under starkt samhälleligt inflytande.
Bolagens vinster tillfalla till största
delen staten, som dessutom pålagt ganska
höga spritskatter. Kommunerna avgöra,
om handel med alkoholdrycker skall få äga
rum inom deras områden, och handeln är
underkastad generella inskränkningar.
Försäljningen till avhämtning är beroende av
en individuell kontroll. I maj 1928 beslöt
riksdagen föranstalta om en omfattande
utredning rörande vår r:s verkningar. Av
vår äldre r. voro 1855 års förordningar ang.
tillverkning och försäljning av brännvin
särskilt betydelsefulla, enär genom dessa
husbehovsbränningen blev så högt
beskattad, att den i stort sett upphörde. Jfr A
1-koholism, Bratt, Brännvin,
Brännvinskontrollör, G ö t
e-borgssystemet, Maltdrycker,
Motbokssystemet,
Nykterhets nämnd! Litt.: E. Rosenborg:
Olika typer av modern alkohollagstiftning
(1927). Einar Thulin:
Alkohollagstiftningen (1930).
Rush [rasj] (eng.). Sportterm, som
betecknar en plötslig, häftig framstöt vid
slutet av en kapplöpning.
Ruskin [ra’skin], J o h n, f. 1819, d. 1900.
Eng. konstfilosof, prof, i konsthistoria i
JOHN RUSKIN.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
