Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5475
Rydin—Ryggmärgstvinsot.
5476
Solskivans land (1927). R. är sedan 1929
g. m. landshövding M. Munck af
Rosen-schöld.
Rydin. I. Herman Ludvig R., f.
1822, d. 1904. Statsvetenskapsman och
politiker, prof, i statsrätt, kyrkorätt,
krigslagfarenhet och folkrätt i Uppsala
1855—1890, konservativ led. av A. K.
1876—78 och 1882—90. R. har bl. a.
utgivit Den svenska riksdagen (2 delar,
1873, 1878—79). 2. Sven Ludvig
Herman R., f. 1861, d. 1930. Den förres son,
generaldirektör och chef för
Telegrafstyrelsen 1907—1927. II. L a r s Axel
Vilhelm R., f. 1865. Ämbetsman,
regeringsråd, sedan 1928 ordf, i direktionen för
Sällskapet Pro Patria.
Ryding, Martin Adolf Erland
(Allan), f. 1882. Teaterdirektör, sedan
1909 ledare av eget teatersällskap.
Rydqvist. I. Johan Erik, f. 1800, d.
1877. Språkforskare, kritiker,
bibliotekarie vid Kgl. Biblioteket fr. 1858. R. är en
av den nordiska språkforskningens
ban-brytare i vårt land, främst genom sitt
stora arbete Svenska språkets lagar (5
delar 1850—74; en sjätte del utgavs efter
hans död av K. F. Söderwall 1883). Led.
av Vitt., hist. och ant. ak., Vet. ak. och
Sv. ak. II. Oscar Fredrik R., f. 1893.
Tidningsman (sign. Åbergsson), förf, av
lustspel och äventyrsböcker.
Rydö bruks & fabriks a. b. Sulfitfabrik
i Rydöbruk, Jönköpings län, grundad
1897, aktiekapital 1,2 mill. kr., årstillv.
15 000 ton sulfitcellulosa. R. äges av Hy
1-te bruks a. b.
Ryfors. Gods i Skaraborgs län
(Nykyrka socken) med en av Sveriges
storslagnaste parkanläggningar.
Ru’gen. Tysklands största ö, belägen i
Östersjön rätt s. om Skåne och skild fr.
det tyska fastlandet endast genom ett
smalt sund vid staden Stralsund. R:s
ytinnehåll är ung. 2/3 av Ölands. Den n. ö.
kusten består till stor del av branta
krit-väggar, krönta av bokskog. På R. ligger
Sassnitz, överfartsort till Sverige. R.
var 1648—1814 en sv. besittning.
RYGGMÄRGEN i
genomskärning.
Ryggmärg (lat. Medu’lla spina’lis).
Den i ryggradskanalen inneslutna delen av
centrala nervsystemet. R. består av grå
och vit substans.
Den grå substansen
ligger centralt
omkring en
längsgå-ende hålighet
(centralkanalen) och
lagrad i form av ett
H med 2 främre
och 2 bakre horn
samt består till största delen av
nervceller. Den vita ligger perifert och utgöres
huvudsakligen av nervledningsbanor. Vid
halsdelen, där armens nerver avgå, och
vid länddelen, där benets nerver avgå,
är ryggmärgen tjockast. Dess nedre ända
når hos den fullvuxne endast till nedre
kanten av l:a ländkotan. Uppåt övergår
den i förlängda märgen och hjärnan. Jfr
Nervsystem!
Ryggmärgssjukdomar. R. äro i
allmänhet av tre slag. Antingen äro alla
rygg-märgsbanorna träffade, s. k.
tvärsnitts-sjukdom, t. ex. efter våldsam yttre skada,
el. också äro vissa nervledningsbanor
angripna, s. k. system- eller
strängdegenera-tion (r y g g m ä r g s t v i n s o t, sed. 0.!).
Slutl. kunna enbart el. övervägande
ryggmärgens hinnor vara angripna, s. k.
me-ningitis el. meningomyelitis (=
inflammation både i hinnorna och ryggmärgen). Se
även Barnförlamning!
Ryggmärgstvinsot (lat. ta’l)es dorsa’lis).
En systemsjukdom i ryggmärgen och en av
de viktigaste och vanligaste
ryggmärgs-sjukdomarna. Den är en följdsjukdom till
syfilis, som ådragits 10—15 år tidigare.
Den yttrar sig först i försvinnande av
pupillens ljusreflex samt smärtor i olika
kroppsdelar, särskilt i benen. Därefter
blir gången försvårad, osäker, raglande.
Småningom inträda känselrubbningar,
urineringssvårigheter, ledförstörelser,
av-magring, och slutligen leder sjukdomen till
döden efter flera års lidanden. Bästa
profylaxen är grundlig behandling av syfilis
i tidigt stadium. Har r. framskridit långt,
så är vånl. behandlingen utsiktslös. På
senaste tiden ha försök gjorts med
inymp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
