Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Röksvampar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5509
Röntgenografi’—Röntgenstrålar.
5510
RÖNTGENRÖR (schematisk teckning).
Röntgenografi’ (grek. gra’fein =
skriva). Fotografering medels röntgenstrålar.
Röntgenologi’ (grek. lo’gos — lära).
Läran om röntgenstrålarnas medicinska
användning. Jfr Röntgenstrålar!
Röntgenrör. Urladdningsrör med mycket
starkt förtunnad gas, avsedda för
framställning av röntgenstrålar. R.
framställas numera i en mängd olika typer.
Röntgenspektrum. Se
Röntgenstrålar!
Röntgenstrålar (av upptäckaren
Röntgen först kallade x-strålar). De mycket
kortvågiga elektromagnetiska strålar, som
erhållas, då katodstrålar träffa en
metall-el. glasplatta (antikatod). R- äro
osynliga men svärta en fotografisk plåt,
bringa bariumplatinacyanur och en del
andra ämnen att fluorescera samt jonisera
gaser. De kunna genomtränga en hel
mängd för vanligt ljus ogenomskinliga
ämnen, svart papper, aluminium, kroppens
mjuka delar m. m.
Genomträngningsförmågan beror dels på
den i röntgenröret använda spänningen (vid
hög spänning erhållas »hårda» r., d. v. s.
med mycket kort våglängd och stor
genom-trängningsförmåga) samt på atomvikten
hos de ämnen, som träffas av
strålarna (ju högre denna är, dess mer
absorberas f.). Emedan kroppens
mjukdelar äro starkt genomträngliga, medan
ben och främmande föremål ej
genomträngas av r., så kunna dylika genom
belysning med r. göras synliga å en
fluorescerande skärm el. en fotografisk
plåt. Denna metod användes numera i
mycket stor utsträckning. Härvid kunna
även tydliga bilder erhållas av olika
hålig-heter i kroppen (t. ex. nj urbäckenet,
magsäcken) genom att dessa fyllas med en
s. k. kontrastvätska, som i regel är mindre
genomskinlig än omgivningen.
På grund av att r. bestå av mycket
korta vågor, kunna de ej bringas till
inter-ferens genom användning av vanliga
gitter. Däremot visade M. v. Laue 1913, att
interferens uppkommer, om r. få gå igenom
en kristall. Dennas atomer verka
nämligen då som ett i tre dimensioner utsträckt
gitter av tillräcklig finhet. Även vid
reflexion av r. mot kristallytor uppkomma
interferensfenomen. På så sätt kunna
spektra av r. erhållas, vilka tillåta ett
närmare studium av våglängden. Man får då
dels kontinuerliga spektra, som alstras av
strålar av alla möjliga våglängder mellan
vissa gränser, dels synnerligen viktiga
linjespektra, alstrade av r. med endast ett par
väl skilda våglängder. Vilka dessa
våglängder äro, beror endast på den använda
an-tikatodens material, och de ifrågavarande
strålarna utgöra därför antikatodmetallens
karakteristiska strålning.
Linjerna äro sammansatta till grupper el.
serier, som kallas K-, L-. M- och N-serier
och av vilka K-serierna ha de kortaste
vågorna. (Man känner dock ännu ej alla
dessa serier för de olika ämnena). De olika
serierna visa hos olika grundämnen stor
överensstämmelse, i det att de endast för-
RÖNTGENBILD AV MÄNNISKANS KRANIUM.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
