Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sackville ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Saekville [S8e’ckvill], Thomas, lord
Buckhurst, sedermera earl av
B o r s e t, f. 1536, d. 1608. Eng. statsman
och skald.
Sacramento [S8eckrome’ntå]. 1.
Guldförande flod i v. U. S. A. (Kalifornien),
med källor i Great Basin och utlopp i San
Franciscoviken. Längd: 651 km. 2.
Huvudstad i staten Kalifornien i v. U. S. A.,
belägen vid S. 1, viktigt trafikcentrum och
betydande industriort. 94 000 inv. (1930).
Sacré-Coeur [sakrekö’r] (fransk.). Bet.
Heliga hjärtat. Kyrka i Paris, belägen på
Montmartre, där dess vita kupoler
dominera stadsbilden. Medlen till dess
byggande åstadkommos genom
nationalsubskrip-tion, och 1876 lades grunden. Sedan dess
arkitekt Abadie 1884 avlidit, fortsattes
den av andra och invigdes 1919. Den är
hållen i ett slags biandstil, där dock
sydfranska element dominera.
Sacrile’gium (lat.). Bet. förgripelse på
det heliga, helgerån.
Sadducéer. Ett i N. T. omtalat judiskt
parti. Namnet härledes av Sadok, en präst
på Davids och Salomos tid. S., som bildade
ett aristokratiskt prästparti, ville stå väl
med de politiska maktägarna och
förnekade i motsats till fariséerna bl. a. tron på
uppståndelsen. S. försvinna efter
Jerusalems förstöring.
Sa’dhu (sanskr.). Bet. riktig. Hinduisk
titel för en helig man.
Sa’di, M u s 1 i h u-d-d i n, f. omkr. 1195,
d. 1291. Berömd persisk skald, vars
förnämsta arbete är Busta’n (sv. övers.
Lustgården, 1918), en lärodikt i tio kapitel om
rättvisa, välgörenhet, kärlek, ödmjukhet
o. dyl. Mera populärt och omväxlande är
hans andra större arbete, Gulista’n
(»Ro
sengården»), av vilket en del översatts
till sv.
Sadi’sm. Benämning på sexualdrift,
karakteriserad av ett behov av att plåga,
misshandla el. t. o. m. döda den älskade
(lustmord). Namnet är uppkommet efter
franske markisen D. A. F. de Sade (f. 1740, d.
1814). Jfr Masochism!
Sseby. Fiske- och badortsstad i Danmark
på n. ö. Jylland (Hjörring amt). 2 525 inv.
(1930).
Sa’eima, försvenskat s e i m e n. Namn
på Lettlands parlament.
Saffia’n (efter den marokkanska staden
Saffi). Detsamma som marokäng.
Sa’fflor. De torkade blommorna av
Ca’r-thamus tincto’rius. De innehålla ett rött
färgämne, som användes till färgning av
tyger.
Saffran (arab, asfär = gul). De torkade
märkena av Cro’cus sati’vus. S.
innehåller ett intensivt gulrött färgämne samt
eteriska oljor och glykosider. Det
användes dels i medicinen (bl. a. i Roséns
bröstdroppar), dels som brödkrydda. S. odlas
framför allt i Spanien och förfalskas ofta.
Safi’r. Blå avart av korund. Se A1
u-m i n i u m!
Safrani’ner. Sammanfattande beteckning
för flera olika gulröda el. röda
anilinfärg-ämnen.
Safrol. Se Sassafras!
Safsa. Sv. namn på Osmunda rega’lis.
Saftfoder. Se Fodermedel!
Saftspänning. Se T u r g o r!
Sa’ga. Stad i Japan (n. v. Kiushiu).
46 000 inv. (1930).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
