Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salamanderdjur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5541
Salerno—Salko’wski.
5542
Salerno [-lä^nå]. 1. Prov, i s. v. Italien.
2. Hamnstad i S. 1, bekant för sitt
utomordentligt vackra läge vid Salernoviken.
62 000 inv. (1923).
Saléve [-lä’v]. Bergstrakt på gränsen
mellan Schweiz och Frankrike (dep.
Haute-Savoie), med toppar upp till 1 380 m och
ett av världens förnämsta observatorier.
Salford [såTfed]. Industristad i n. v.
England (grevsk. Lancashire), förstad till
Manchester. 223 400 inv. (1932).
Salica’ceae el. S a 1 i c i n e se. Choripetal
växtfamilj av buskar el. träd med nakna,
enkönade blommor i hängen och
enrummi-ga kapselfrukter med små, håriga frön.
Till S. höra släktena Po’pulus och Sa’lix.
SalicPn. En i Sa’lix- och poppelarters
bark förekommande glykosid, som förr
använts som ersättningsmedel för kinin.
Salico’rnia. Växtsläkte (fam.
Cheno-podia’cece) med en sv. art, S. herba’cea
(Glas ört), som förekommer på
havsstränder och är glatt och köttig med i
stjälken insänkta blommor med endast en
ståndare i varje.
Salicy’lsyra. Organisk förening, som kan
framställas ur salicin och som utgöres av
ortooxibensoesyra, Ce H4 OH.COOH. Den är
lättlöslig i varmt vatten och användes som
utvärtes antiseptikum, natriumsaltet även
invärtes mot reumatism och dylikt.
Närstående föreningar, vilka också förekomma i
växtriket, äro bl. andra s a 1 i cy 1a 1 d
e-h y d, Ce H4 OH.CHO och s a 1 i g e n i’n
el. salicylalkohol, C6H4OH.CH2OH.
Jfr Acetylsalicylsyra,
Sali-pyrin, Salol!
SaligenFn. Se Salicylsyra!
Salin. 1. M a u r i t z Johan S., f. 1851,
d. 1927. Professor i obstetrik och
gynekologi vid Karolinska institutet till 1915,
överläkare vid Serafimerlasarettet, förf, till en
mängd skrifter i sitt fack. 2. Karl
Bernhard S., f. 1861, d. 1931. Den
förres broder, arkeolog, Nord, museets
styresman 1905—-13, riksantikvarie 1913—23.
Led. av Vitt., hist. o. ant. ak.
SalPn (lat. sal = salt). Saltsjö, saltverk.
Sallpyri’n. Salicylsyrat antipyrin,
värdefullt febernedsättande och smärtstillande
medel.
Salisbury [såTsbori]. Stad i s. England
(grevsk. Wiltshire), med berömd gotisk
katedral fr. 1200-talet. 24 000 inv. (1926).
Salisbury [så’lsberi]. 1. Robert
Arthur Talbot
Gascoyne-C e c i 1, markis av S., f. 1830, d. 1903.
Eng. statsman, ledare för det konservativa
partiet efter Disraelis död 1881—1902,
premiärminister 1885—86, 1886—92, 1895
—1902. S. fullföljde Disraelis
imperialistiska politik, särskilt i Afrika, där
Fasho-daaffären och Boerkriget (se dessa ord!)
markera eng. framstötar. Det
tillmötesgående som den liberale ledaren Gladstone
visade Irlands självständighetssträvanden,
hade i S. en övertygad motståndare.
Personligen åtnjöt han stor auktoritet både
inom och utom landet. 2. J a m e s
Edward Hubert Gascoyn e-C e c i 1,
markis av S., f. 1861. Den förres son, eng.
politiker, ledare för de konservativa i
överhuset och medlem av Baldwins kabinett
1924.
Sa’lisk (troligen av lat. sal = salt,
havsvatten, hav). Beteckn. för de f r a n k e r,
som urspr. bebodde området vid Rhens
mynningar.
SalPv (lat. sali’va). Se Spott!
Sa’lix. Växtsläkte (fam. Salica’cecB)
omfattande c:a 200 arter huvudsakligen i de
n. tempererade och kalla zonerna. De
flesta äro buskar, några träd. De blomma
antingen före lövsprickningen eller
särskilt de som växa i fjällen el. arktiska
trakter, samtidigt med denna. Mycket
talrika bastarder förekomma dels mellan
arterna, dels mellan arter och hybrider el.
mellan hybriderna inbördes. I Sverige
finnas c:a 25 arter. 8. vimina’lis
(Korgvide) lämnar material för korgflätning.
En del arter odlas som prydnadsväxter,
särsk. de till gruppen Amerina hörande
(Pilar).
Salko’wski, Ernst Leopold, f. 1844,
d. 1923. Tysk kemist, särskilt verksam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>