Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salpetersyrlighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5547
Salpetersyrlighet—Saltsjöqvarn, a. b.
5548
dess gamla namn skedvatten, av
skeda = skilja). Härvid bildas metallsalter
(n i t r a’t) samt antingen kväveoxidul el.
kväveoxid, i det att en del av s. reduceras.
S. användes i stor mängd för
framställning av sprängämnen och färgämnen.
Salpetersyrlighet. Obeständig syra av
sammansättningen HNO2. Salter na kallas
n i t r i’t.
Salpetertrusten. Se C o s a c h!
Salpetriére [-triä’r] (fransk.). Bet.
sal-petersjuderi. Sjukhus i Paris med plats för
mer än 4 000 personer, huvudsakligen
avsett för gamla och sinnessjuka kvinnor.
På sjukhusets plats fanns på 1600-talet ett
salpetersjuderi, varav namnet.
Salpiglo’ssis. Sydamer, växtsläkte (fam.
Solana’cece) med trattlika blommor
(»trumpetblommor») och klibbhårig stjälk. Flera
arter och hybrider med olika blomfärg
odlas som prydnadsväxter.
Salsette [sselse’tt]. ö på Britt. Indiens v.
kust, strax n. om Bombay, bekant för sina
grottempel.
Sa’lsola. Växtsläkte (fam.
Chenopodia’-cece). De flesta arterna finnas i
Central-Asien, en art, S. ka’li (Sodaört), på
våra havsstränder. Den användes förr till
framställning av soda.
Salsta. Gods i Uppsala län (Lena och
Tensta socknar), vid Fyrisån, med ett
berömt slott fr. tiden omkr. 1700, uppfört av
en lärjunge till N. Tessin d. ä.
Salt. Oftast detsamma som koksalt.
Jfr S a 11 e r!
Sa’lta. 1. Prov, i n. Argentina, med
127 000 kvkm ngt större än Lappland.
175 000 inv. (1930). 2. Huvudstad i S. 1.
35 000 inv. (1928).
Saltare’llo (it. av salta’re = dansa).
Gammal it. dans i livlig 3/s el. ®/s takt.
Saltbildare. Se Halogener!
Salten. Den n. delen av Nordland fylke,
Norge, med Saltenf jorden som
centrum.
Saltenfjorden el. Saltfjorden. Omkr.
60 km lång vik av Atlantiska havet,
inträngande i Nordland fylke, n. Norge.
Salter. Elektrolyter med andra positiva
och negativa joner än väte-, resp,
hydroxyl-joner. S. bildas av en bas och en syra
under avskiljande av vatten. Sura s.
innehålla även vätejoner, b a s i s k a s. även
hydroxyljoner. S:s positiva del är oftast
en metall, i undantagsfall är den
sammansatt av flera atomer (t. ex. i
ammonium-salterna), dess negativa del består
antingen av en halogen el. av en s. k. syrerest
(t. ex. SO4, NO3, CfiHsCOO). Se även
Dubbelsalt, Komplex!.
Salter [så’lto], sir James Arthur,
f. 1881. Eng nationalekonom, bl. a.
föreståndare för ekonomi- och finanssektionen
av N. F. 1922—30.
Sa’ltholm. Helt liten dansk ö i Öresund,
mitt emellan Malmö och Köpenhamn.
Saltillo [-ti’ljå]. Stad i mell. Mexico
(staten Coahuila). 43 000 inv. (1930).
Salt Lake City [sålt lejk si’tti]. Stad i
v. U. S. A. (Utah), mormonernas Nya
Jerusalem el. Nya Zion, 1 325 m. ö. h.,
betydande som järnvägsknut och
industricentrum. S: s mest bekanta byggnad är
mormonernas väldiga tabernakel. 140 000
inv. (1930).
Sa’lto, Axel, f. 1889. Dansk målare av
särsk. eleganta arabesker i Matisse-stil.
Saltomorta’1 (it. sa’lto morta’le). Bet.
egentl. dödligt språng; halsbrytande
luftsprång, kullerbytta.
Saltsjöbaden. Köping i Stockholms län
(Svartlösa härad), en av Stockholms
förnämligaste förstäder med havsbad,
storslaget badhotell, sanatorium och elektrisk
järnv. till huvudstaden. 3 241 inv. (1932).
Saltsjö-Duvnäs. Villastad i Stockholms
län (Nacka socken) vid
Stockholm—Saltsjöns järnväg.
Saltsjön. 1. Den del av Östersjön, som
är belägen närmast utanför Stockholm. 2.
Se Stora Saltsjön!
Saltsjöqvarn, a. b. Kvarn vid
Saltsjökvarn, Stockholms län (Nacka socken),
anlagd 1889, bolag sedan 1923, aktiekapital 4
mill. kr., årstillverkning 18 mill. kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
