Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Santa Cruz-öarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5577
Santoni’n—Sa’pium.
5578
män byggda stad. S. förstördes år 1930 av
en orkan. 31 000 inv. (1921). 2. Sp.
benämning på Dominikanska republiken (se
Haiti!).
Santoni’n. Ganska giftig, organisk
förening av komplicerad sammansättning, som
utgör den verksamma beståndsdelen i
m a s k f r ö.
Santori’n el. T e r a. Grek, ö i s. Egeiska
havet, den sydligaste av Cy kläder na,
jämte kringliggande småöar utgörande spillror
av en försvunnen krater. Betydande
antika byggnadsverk ha utgrävts på S.
Sa’ntos. Hamnstad i s. ö. Brasilien (Säo
Paulo), landets andra hamn, med mycket
omfattande export av kaffe. 103 000 inv.
(1920).
San Vincente. Sp. namn på Säo
Vice n t e.
Säo [sö’on] (portug. av lat. sa/nctus).
Bet. helig.
Säo Carlos de Campinas [sö’on ka’rlos
do könpi’nas]. Stad i s.. ö. Brasilien (Säo
Paulo). 116 000 inv. (1920).
Säo Francisco [sö’oii frönsi’sjko]. Flod
ö. Brasilien, med källor i s. delen av
staten Minas Geraes, huvudlopp genom
staten Bahia och mynning i Atlantiska
havet inom staten Sergipe. Längd: 2 900 km.
Säo Migue’l [sö’oii —]. Den största ön
inom den portug. ögruppen Azorerna,
ngt mer än hälften så stor som Öland.
Saöne [sån]. Flod i ö. Frankrike, med
källor på Monts Faucilles v. om
Vogeser-na och mynning i Rhöne. S. är till större
delen av sitt lopp segelbar och står
dessutom genom kanaler i förbindelse med
Loire, Seine, Meuse, Mosel och Rhen. Vid
S:s förening med Rhöne ligger storstaden
Lyon. Längd: 482 km.
Säo Paulo [sö’on pao’lo]. 1. Stat i s. ö.
Brasilien, med 247 000 kvkm nästan lika
stor som Norrland. 6 399 000 inv. (1930).
2. Huvudstad i S. 1, den industriella
medelpunkten i denna Brasiliens ekonomiskt
viktigaste stat. 880 000 inv. (1930). 3. S.
P. de L o a n d a. Se L o a n d a.
Säo Salvador [sö’on salvadå’r]. 1. Se
Bahia 2! 2. S. dos C a m p o s dos
Goyatacazes, vanl. endast C a
m-p o s. Stad i s. ö. Brasilien
(förbundsdistrik-tet Rio de Janeiro), med mycket betydande
sockerindustri. 176 000 inv. (1920).
Säo Thia’go [sö’on —] el. Santiago.
Portug. ö i Atlantiska havet, den största
av Kap V e r d e-ö a r n a, nästan lika
stor som Öland.
Säo Thomé [sö’on —] el. Sankt
Tomas. Portug. ö i Guineabukten utanför
Franska EkvatoriaLAfrika, 4 ggr så stor
som Värmdön. S. är av vulkaniskt
ursprung, och dess högsta berg reser sig till
2 140 m. ö. h. På S. odlas framför allt
kakao. Omkr. 60 000 inv., varav omkr.
1100 européer. Huvudstad: Cidade
de S.
Säo Vicente [sö’on vise’nto]. 1. En av
Kap Verdeöarna. 2. Cabo de S. el.
Kap Sankt Vincent. Pyreneiska
halvöns sydvästligaste udde.
Sa’pfisk strof. En efter den forngrek.
skaldinnan Sapfo uppkallad versart, best,
av en 4-radig orimmad strof med tre
5-taktiga verser och en 2-taktig i fallande
rytm. I sv. litt. har den använts bl. a. av
Stiernhielm (t. ex. i baletten »Den fångne
Kupido») och V. Rydberg (»Svårmodets
son», »Till ödet» m. fl.). Jfr A do ni sk
vers!
Sa’pfo, omkr. 600 f. Kr. Berömd grek,
skaldinna, en av antikens största diktare.
Av hennes lidelsefulla lyrik, som ger
uttryck åt naiv omedelbarhet och själslig
kultur i en egendomlig förening, finnas
endast få fullständiga och några mer el.
mindre fragmentariska dikter bevarade.
— Litt.: Emil Zilliacus: Grekisk lyrik
(1911).
Sapi’ndus. Ett släkte tropiska, amer.
och asiatiska träd (fam. Sapinda’cece). Den
viktigaste arten är R. sapona’ria, vars
frukter äro rika på saponin och därför
under namn av såpnötter användas
till tvätt. Fröna av denna och en del
andra arter användas till radband.
Sa’pium. Växtsläkte (fam.
Euphorbia’-cece) av tropiska träd och buskar, av
vil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
