Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saroscykeln ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5585
Sarv—Sats.
5586
Bartolommeo och Leonardo och förenar
harmonisk teckning med ypperlig kolorit,
såsom i fresken Madonna del sacco (S.
Annunziata) el. de svärmiskt veka
stafflibilderna Bebådelsen och Johannes Döparen
(Palazzo Pitti, Florens).
Sarv el. R u d m ö r t (Leuci’scus
erythro-phta’lmus). En art Karpfiskar med
långt bak sittande ryggfena. Längden kan
bli bortåt 30 cm. Den föredrar dyig
botten och skattas föga som matfisk.
SasanFder. Iransk härskarätt i Persien
fr. 226—641 e. Kr. Flera s. voro dugliga
härskare, som framgångsrikt hävdade
Persiens oberoende också mot romarna.
Sase’bo. Hamnstad och stor flottstation
i Japan (v. Kiushiu). 133 000 inv. (1930).
Saskatchewan [ssesk8e’tjioen]. 1. Flod i
v. Canada, som uppstår ur två fr. Klippiga
bergen kommande källfloder, resp. 1 241
och 1 304 km långa, och efter ett lopp av
ytterligare 454 km flyter ut i
Winnipeg-sjön. S. är i stort sett segelbar fr.
Winni-pegsjön till staden Edmonton vid den n.
källflöden. 2. Prov, i mell. Canada, 652 000
kvkm, 1 % gång så stor som Sverige.
882 000 inv. (1930). Huvudstad: Regina.
Saskatoon [sseskato’n]. Stad i mell.
Canada (prov. Saskatchewan). 43 000 inv.
(1931).
Saso’nov, Sergej Dmitrievitj, f.
1860, d. 1928. Rysk diplomat,
utrikesminister 1910—16 och främjare av Rysslands
ententevänliga politik. Efter sin
nödtvungna avgång utnämndes han 1917 till
ambassadör i London men kom aldrig att
tillträda denna post. Efter revolutionen
vistades S. i Paris. Han har utg. memoarer,
vilka äro av betydelse för frågan om
världskrigets orsaker.
Sa’ssafras. Växtsläkte (fam. Laura’ceoe),
ofta sammanfört med Laurus och
omfattande endast en art, S. officina’le, en buske
el. litet träd, som odlas i större delen av
Nord-Amerika. Roten innehåller en flyktig
olja, som till större delen består av
s a f r o’l, en i större doser giftig organisk
förening, som användes mot reumatism
samt till parfymering av tvål.
Sa’ssari. 1. Prov, på n. v. Sardinien. 2.
Stad i S. 1. 53 000 inv. (1931).
Sa’ssnitz. Hamnplats och badort på n. ö.
Rugen i n. Tyskland, överfartsort till
Träl-leborg i Sverige.
Sassoon [sa/sson], Siegfried, f. 1886.
Eng. betydande lyriker, mest känd för sina
krigsdikter med pacifistisk tendens, även
förf, av självbiografiska romaner (Memoirs
of a fox-hunting man, 1928; Memoirs of
an infantry officer, 1930).
Satakunta [sa’takonta]. Landskap i s. v.
Finland, fördelat på Åbo och Björneborgs,
Vasa och Tavastehus län.
Sa’tan (hebr. sata’n = fiende).
Personifikation av det onda; Djävulen. — S a t
a’-n i s k, ond, djävulsk.
SatanPsm. Bet. satansdyrkan. En
litterär riktning, företrädd av bl. a. Byron
och J. K. Huysmans.
Satelli’ter. Se Månar!
Satin [-tä’ii]. Ung. detsamma som
a 11 å s.
Sati’r (fransk, satire av lat. sati’ra).
Kvickt och bitande, ofta ironiskt
förlöjligande angrepp på offentliga el. enskilda
missförhållanden. — S a t i’r i k e r,
giss-lare av dårskaper och laster. — S a t i r
i-s e’r a, (bitande) förlöjliga. — S a t i’r i s k,
bitande, hånfull.
Sa’tis (lat.). Bet. nog, tillräckligt.
Satisfaktio’n (lat. satisfa’ctio =
fordringsägares tillfredsställelse genom
betalning el. säkerhet). Bet. upprättelse, vanl.
använt som teologisk term med bet.
till-fyllestgörelse.
Satra’p. Benämning på fornpers.
ståthållare.
Sats. 1. Det språkliga uttrycket för en
tanke. En grammatiskt fullständig s. måste
innehålla såväl subjekt som predikat —
ex. solen (subj.) skiner (pred.) — men en
tanke kan även uttryckas i en
grammatiskt ofullständig s., där eventuellt båda
dessa element kunna saknas, t. ex. bröd!
( = vi begära bröd). S. kunna ur olika
syn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
