Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Savoyen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5591
Savo’yen—S. C.
5592
(grammatikern, på grund av hans stora
kunskaper i latin), f. omkr. 1150, d. 1220.
Dansk historieskrivare. S. var sekr. hos
ärkebiskop Absalon och skrev på dennes
uppmaning en historia i 16 böcker, Ge’sta
dano’rum (dansk övers. 1908—12 av J.
Olrik med titeln Sakses Danesaga, 4
delar), som på vältaligt latin skildrar
danskarnas öden från älsta tider till förf:s
samtid.
Saxofon [-få’n] (av egennamnet Sax och
grek, fone’ = ljud). Ett av Adolph (egentl.
Antoine Joseph) Sax (f. 1814, d. 1894) på
1840-talet konstruerat biåsinstrument av
mässing med klarinettmunstycke. S.
bygges i 7 storlekar och har sin huvudsakliga
användning i militärorkestrar samt är ett
av de bärande instrumenten i den
moderna jazzorkestern.
GIROLAMO SAVONAROLA. Målning av Fra
Bartolommeo i San Marcoklostret, Florens.
Savo’yen (franska Savoie). Gammalt
landskap i s. ö. Frankrike, under
medeltiden ett självständigt furstendöme, 1860
införlivat med Frankrike.
Saxarfjärden. Fjärd i Stockholms
skärgård mellan fastlandet, Ljusterön och
Värmdön.
SaxFfraga. Växtsläkte (fam.
Saxifraga’-cece) med c:a 250 arter, huvudsakligen i
högfjällen. De äro örter med vita, gula
el. röda blommor, ha 8 el. 10 ståndare och
tvådelad pistill. I Sverige finnas 15
arter. Den vanligaste låglandsarten är 8.
granula’ta (Stenbräcka); i fjällen
förekommer bl. a. den ståtliga N. cotyle’don
(Fjällbrud) med läderartade blad i
rosett vid stjälkens bas och vackra, vita
blommor samlade i en stor blomställning.
Till S. hör även den vanliga krukväxten
»Arons skägg» (N. sarmento’sa). En mängd
arter odlas i stenpartier.
Saxifraga’ceae. Växtfamilj (serien
(Äo-sa’les) med 4—5-taliga blommor och
(oftast) tvårummigt fruktämne. Till S. höra
mest örter. Många odlas som
prydnadsväxter, bl. a. arter av släktena Bergenia,
Heuchera, Philade’lphus, Saxifraga m. fl.
Sa’xo, kallad Saxo Gramm a’t i c u s
Saxon, Johan
Lindström, f.
1859. Ivrare för
helnykterhet och
vegetarianism, utg.
av tidn.
»Sånings-mannen» sedan
1905.
Saxtorp. Socken
i Malmöhus län
(Har jagers härad).
925 inv. (1932). —
I S. finnes Sveriges
förnämsta bana för motorcykeltävlingar
på väg.
J. SAXON. Fotografi.
Say [sä]. 1. Jean Baptiste S., f.
1767, d. 1832. Professor i
nationalekonomi i Paris. S. räknas som den klassiska
nationalekonomiens banbrytare på
kontinenten. 2. Jean Baptiste Léon S.,
f. 1826, d. 1896. Den förres sonson, fransk
finansminister 1872, anhängare av
frihan-delstanken; han ordnade
skadeståndsbetal-ningen till Tyskland efter kriget 1870—71.
Sb. Kem. tecken för antimon (lat.
Sti’-bium).
Sc. Kem. tecken för skandium (lat.
Sca’ndium).
S. C. Amer. förk. för South-C ar olina
(S y d-C a r o 1 i n a).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
