Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segmenterad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5643
Seismologi’—Sekretä’r.
5644
den ritar en rak linje på en
förbiglidande pappersremsa, ritar då i stället en allt
efter jordstötens styrka mer el. mindre
utpräglad våglinje (seismogr a’m). Ur
den iakttagna tidsskillnaden mellan
rörelserna genom jordklotet och de som följa
jordytan, när en jordbävning inträffar, kan
avståndet till ett jordbävningscentrum
beräknas. Däremot förblir riktningen
obekant och kan först fastställas då två s. på
olika orter registrerat en jordbävning. I
Sverige finnas s. uppställda i Abisko,
Uppsala och Lund.
Seismologi’ (grek. seismo’s =
jordbävning och lo’gös = lära). Vetenskapen om
jordbävningarna och deras uppkomst.
Seja’nus, Lucius 2E 1 i u s, f. omkr. 16
f. Kr., d. 31 e. Kr. Kejsar Tiberius
gunstling, befälhavare för pretorianerna. S.
eftertraktade kejsarkronan och röjde undan
tronarvingen Drusus men blev slutligen
själv avrättad genom Tiberius ingripande.
Sejd (isl. sejdr). Bet. trolldom hos de
fornnord. folken.
Sejdel (tysk.). Ett förr hos tyskarna
brukligt rymdmått för vätskor, motsv.
omkr. % lit.; nu ölglas med lock och
handtag.
Sejm el. se im (lit. seimas). Förr
beteckning för hela polska riksdagen,
numera blott för dess andra kammare. S.
är även bet. för parlamentet i Litaven och
Lettland. — S e j m i k, provinslantdag i
det gamla Polen.
Sejour [sesjo’r] (fransk.). Bet. vistelse,
öppethållande, t. ex. av badort (badsejour).
Se’jsa (holl. seizen = gripa, fatta). Bet.
hopfästa rep med smalt tågvirke så att de
ej förskjuta sig. — Sejsa ett fartyg,
med makt hindra ett fartyg att avgå, el.
av myndighet utverka förbud mot fartygs
avgång från hamn. — S e’j s i n g, den lina
som användes för att sejsa el. surra ett
föremål med.
Seka’nt (lat. seca’re = skära). 1. En rät
linje, som skär en kroklinje i två el. flera
punkter. 2. En trigonometrisk
funktion (sed. o.!).
Sekatö’r (av lat. seca’re = skära).
Träd-gårdssax för avklippning av mindre
grenar.
Sekel (lat. se’cuhim). Bet. århundrade.
Seki’n (it. zecchi’no). Ett äldre it.
guldmynt, präglat tidigast omkr. 1280.
Seko’nd (lat. secu’ndus = den andre).
1. Chefens närmaste man å örlogsfartyg
med huvuduppgift att handha disciplin och
hushållning. 2. Medhjälpare åt de
uppträdande vid en boxningsmatch.
Sekre’t (lat. secre’tus = avskild). Bet.
hemlig (t. ex. Sekreta utskottet) ; sigill;
avsöndrad vätska.
Sekretaria’t (jfr Sekreterare!). Bet.
sekreterarbefattning, kansli.
Sekre’ta utskottet. Fr. 1627 till 1772
namn på den sv. riksdagens viktigaste
utskott. S. behandlade urspr. endast
utrikes-ärenden men övertog (1672) också en del
inrikes ärenden och blev under det
karolinska enväldet och ännu mer under
frihetstiden ett centrum för riksdagsarbetet.
Under gustavianska tiden (1772—1809) var
S. ersatt av ett »hemligt utskott», som
efter 1809 hade sin motsvarighet i det i R. F:s
54 :e § omnämnda »hemliga utskottet»,
vilket 1921 omorganiserades till
utrikesnämn-den.
Sekrete’rare (fransk, secrétaire). Person,
som ombesörjer brevväxling och uppsätter
skrifter för en annans räkning.
Sekreterarfågel (Gypogera/nus
serpenta’-rius). Stor, afrikansk rovfågel med höga
ben. Namnet beror på att s. har långa,
bakåtriktade fjädrar på huvudet.
Sekrete’ss (lat. secre’tus = hemlig). Bet.
hemlighetsfullhet.
Sekretio’n (lat. secre’tio = avskiljande).
Bet. avsöndring (särskilt av vätska, s
e-kret). Vid s. från körtlar i kroppen
skiljer man mellan yttre s. el. utsöndring,
då sekretet avflyter gm särsk. kanaler, och
insöndring el. inre sekretion (se
d. o.!). — S e k r e t o’r i s k, som har
samband med s.
Sekretä’r (fransk., av lat. secre’tus =
hemlig). Bet. skrivbyrå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
