Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senegal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5653
Se’negal—Sensiti’va.
5654
gula blommor. I Sverige finnas ett dussin
arter; den allmännaste är 8. vulga’ris
(Korsört), som är ett vanl. ogräs.
Se’negal. 1. Flod i Franska Väst-Afrika,
med utlopp i Atlanten mitt emot Kap
Ver-deöarna. Längd: omkr. 1 700 km, varav
900 segelbara. 2. S. el. S e n e g a m b i e n.
I Franska Väst-Afrika ingående koloni,
med 192 000 kvkm ngt mer än dubbelt så
stor som Götaland, ö. S. är fyllt av låga
berg, medan v. S. är ett delvis bördigt
slättland. Befolkningen utgöres främst av
fulbe. Den förnämsta produkten är
jordnötter. Huvudstad: S:t Louis. 1 318000
inv. (1926), varav omkr. 8 000 européer.
Senegalebenholts. Se Gr e n a d i
11-t r ä!
Senega’mbien. Ett särskilt förr ofta
använt namn på det franska kolonilandet vid
floderna Senegal och Gambia i
Väst-Afrika, ung. motsv. nuv. kolonien
Senegal.
Se’negarot. Stam och rot av Poly’gala
se’nega fr. ö. Nord-Amerika. Dekokt på
denna användes mot katarrer i luftrören.
Sengångare {Bradypo’didce). En fam.
Däggdjur (se Edentata!) med litet
huvud, skärformigt böjda klor å
framföt-terna, mycket grov, grönaktig
hårbeklädnad och rotlösa tänder. Halskotorna äro
SENGÅNGARE.
Fotografi.
6—9. S. röra sig långsamt, nedhängande fr.
trädgrenarna. De förekomma i tropiska
Amerika.
Senhinnan. Den vita hårda hinna
(»vitögat»), som omger ögat utom å dess
främsta del, där den ersättes av hornhinnan.
Jfr Öga!
Seni’l (lat. seni’lis). Bet. ålderdomssvag.
Se’nior (lat.), förk. sen., s:or, s:r. Bet.
den äldre. Tillägg till en persons namn
för att skilja honom fr. en yngre med
samma namn. Jfr J u n i o r!
Se’njen el. S e n j a. Norges näst största
ö utanför Spetsbergen, ngt större än Öland,
hörande till v. Troms fylke. Öns fjäll resa
sig till omkr. 1 000 m.
Senna-te. Se Ca’ssia!
Senor [senjå’r]. Sp. herretitel; herr. —
Sen o’r a, sp. frutitel; fru. — S e n o r i’t a,
sp. frökentitel; fröken.
Senrenässans. Se Renässans!
Sens [sans]. Stad i n. Frankrike (dep.
Yonne) med en gotisk katedral, påbörjad
1140, i vilken år 1164 Sveriges första
ärkebiskop, Stefan, invigdes. 16 000 inv.
(1926).
Sensatio’n (lat. sentPre = känna). Bet.
sinnesintryck, känsla, uppseende. — S e
n-s a t i o n e’l 1, uppseendeväckande.
Sens-commun [san kåmö’n] (fransk.). Bet.
sunt förnuft, oförvillat omdöme.
Sensi’bel (fransk, sensible av lat. se’nsus
= känsla). Bet. känslig. —
Sensibili-t e’t, känslighet.
Sensibilisa’tor (lat.). Bet. känslig-görare.
Se Fotografi!
Sensiometri’ (lat. se’nsus = känsla och
grek. metre’in = mäta). Bestämning av
ljuskänsligheten hos fotografiska plåtar,
films och kopieringspapper.
Sensiti’v (fransk, av lat. se’nsus —
känsla). Bet. finkänslig, överkänslig. — S
en-si t i v i t e’t, finkänslighet, överkänslighet.
Sensiti’va (lat. sensitPvus = känslig).
Sv. namn på Mimo’sa pudPca.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
