Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silentium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5711
Silkesf järil—Sillfiskar.
5712
SILKESFJÄRIL OCH KOKONG. Fotografi
Silkesfjäril (Bo’ml)yx mo’ri). En art
Spinnare med f jäderformiga antenner
och gulvita, svarttecknade vingar.
Larverna (»silkesmaskar») äro gråvita. De leva
uteslutande av det vita mullbärsträdets
blad, och silkesodlingen blir därför helt
beroende av detta. Den fullbildade
insekten lever endast några dagar och äter ej.
S. finnes ännu vild i Ost-Asien och
odlades först i Kina, varifrån den på 500-talet
nådde ö. Europa, men först på 1100-talet
Italien. Vid silkesodlingen förvaras äggen
i svalt rum till dess mullbärsträdets blad
börja utvecklas. Då höjes temperaturen
under omkr. 14 dagar till 25—30 grader,
varigenom äggen kläckas och larverna
komma fram. På hyllor i särskilda
byggnader med en konstant temperatur av
omkr. 20 grader utbredas därefter friska
mullbärsblad och på dessa »odlas»
larverna. Efter omkring en månad börja de
förpuppas, varvid larven spinner in sig i
ett hölje (k o k o n g) av ungefär ett
duväggs storlek, bestående av en lång tråd,
som avsöndras ur ett par körtlar vid
munnen. Tråden blir omkr. 500 m lång men
endast 3—400 m äro brukbara. Det är
denna kokong, som användes inom
silkes-industrien. Larverna dödas genom att
ko-kongerna läggas i hett vatten, varvid de
limartade ämnen, som sammanhålla dem,
upplösas så att tråden kan nystas av och
tvinnas till silke. Även av en del andra
spinnarfjärilar erhålles silke.
Världspro-duktionen av råsilke uppgick 1931 till
omkr. 130 mill. kg, varav 90 mill. i Kina,
36 mill. fr. Japan 3 mill. fr. Italien och
omkr. 1 mill. fr. övriga
silkesproduceran-de länder (främst Syrien, Frankrike och
Balkanländerna). Sveriges silkesimport
utgjordes år 1931 av 1 381 ton till ett
värde av nära 11 mill. kr. Jfr Konstsilke!
Silkesodling. Se Silkesfjäril!
Silkessnöret, räcka ngn s. Bet. ge
ngn en otvetydig uppmaning att lämna en
förtroendepost (särsk. i det politiska
livet om dyl. uppmaningar fr. en
partiledning). »Uttrycket härrör fr. Turkiet, där
sultanen fordom skickade en misshaglig
undersåte ett s., vilket innebar en order
till denne att begå självmord genom
stryp-uing.
Sill. Se Sillfiskar!
Si’llanpää [-pä], Frans E e m i 1, f.
1888. Finsk förf., bl. vars arbeten märkas
Det fromma eländet,
1919 (sv. övers.
1920), en roman
fr. finska
inbördeskriget, Änglarnas
skyddslingar, 1923
(sv. övers. 1925),
en märklig
barnskildring, Nära
jorden, 1924 (sv. övers,
s. å.) och Sil ja,
1931 (övers, s. å.).
Sillén. I. Gustaf af S., f. 1762, d.
1825. Arkitekt, som vistades i Italien för
studier 1788—93 och 1796 fick
hovintendents värdighet. Det bästa provet på sin
konst, som tillhör den nyantika
stilriktningen, gav han vid Rosersbergs
modernisering och inredning, påbörjad 1797. II.
Oscar S., f. 1883. Prof, i handelsteknik
vid Handelshögskolan i Sthlm sedan 1915.
III. Hugo S., f. 1891. Politiker
(kommunist), sedan 1929 red. för Ny D ag och
en av ledarna för de s. k. S i 1 1 é n k o
m-munisterna. Se Sveriges
Kommunistiska parti!
Sillerud. Socken i Värmlands län
(Nordmarks härad). 2 802 inv. (1932).
Sillfiskar (Clupe’idce). En fam.
mjuk-feniga Benfiskar med stora, tunna,
lätt avfallande fjäll och stora
gälöppningar. De flesta s. leva i stora stim i havet.
Viktigast är sillsläktet (Clu’pea),
F. E. SILLANPÄÄ.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
