Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sillgrissla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Silvberg—Simfåglar.
5715
och i Norrlands fjälltrakter. De äro alla
avsatta i havet. De vanligaste
djurfossilen från S. äro trilobiter, huvudfotingar,
mossdjur, svampdjur och graptoliter, av
växtfossil äro kalkalger de vanligaste.
Endast ett fåtal fiskar (pansarfiskar)
funnos.
Silvberg. 1. Socken i Kopparbergs län
(Falu s. tingslag). 1 427 inv. (1932). 2. Två
gruvfält i Dalarna, öster S., Sveriges
äl-sta silvergruva (troligen fr. 1100-talet) och
Väster S., bearbetad fr. 1840-talet.
Silver. Kem. tecken Ag (lat. arge’ntum).
Ädelmetall med sp. v. 10,6, atomn:r 47,
atomvikten 107,88, smältpunkten 960° och
kokpunkten 1 955°. I luften är s.
beständigt utom för svavelväte men mörknar lätt
vid närvaro av dylikt. Det är olösligt i de
flesta syror utom salpetersyra. I naturen
förekommer s. dels gediget, dels i förening
med svavel el. klor. Största mängden s.
erhålles som biprodukt vid bearbetning av
silverhaltiga bly- el. kopparmalmer.
Världs-produktionen höll sig år 1925—30 vid omkr.
8 000 ton årligen, varav omkr. 3 300 ton
från Mexico, 1 500 ä 2 000 ton fr. U. S. A.
och 600 ä 800 ton fr. Canada, de största
producenterna. Silverhalten av ett föremål
räknas i sextondelar (Jfr Lod!). — Av
s:s föreningar är silvernitratet (1 a’p i s)
och halogenföreningarna de viktigaste. Det
förstnämnda användes bl. a. som frätmedel
vid sårbehandling, borttagning av vårtor
o. dyl. samt till märkbläck. Det svärtas
småningom av ljuset liksom
halogenföreningarna, av vilka särsk. kloriden och
bromiden fått stor användning inom
fotografien. De äro olösliga i vatten.
Silverbibeln. Se C o d e x argenteus!
Silverbröllop. Äktenskapligt
25-årsjubi-leum.
Silverbuske. Se Elsagnaces!
Silverfingerört. Sv. namn på Potenti’lla
arge’ntea.
Silverglans el. a r g e n t i’t. Mineral, som
består av svavelsilver (Ag2S) och utgör en
av de viktigaste silvermalmerna.
Silvergran. Sv. namn på A’bies
pecti-na’ta.
5716
Silverjodi’d el. j o d s i 1 v e r. Silvrets
jodförening, AgJ. Se Jodsilver!
Silvermyntfot. Se Myntfot!
Silvernitra’t. Se Silver!
Silverpoppel. Sv. namn på Po’pulus a’lba.
Silverräv. Se Rävar!
Silversalvarsa’n-natrium. Ett kem.
preparat •—-
silverdioxidiamidoarsenobensolna-trium — som till omkr. 2/3 består av
salvar san och håller 12 o/o silver och 19 %
arsenik. Dess verkan är starkare än
salvar-sanets. S. användes vid syfilis, särskilt vid
dess tidiga former. Det gives som
vattenlösning i form av insprutningar i
blodådrorna i doser av 0,05—0,30 gr. var fjärde—
sjunde dag.
Silverstolpe. Annan stavning av S i 1
f-verstolpe.
Silvertärna. Se Tärnor!
Silvester. Se Sylvester!
Silvåkra. Socken i Malmöhus län (Torna
härad). 599 inv. (1932).
Sl’ma (grek.). 1. Se J o r d e n! 2. Se K
o-1 o n n!
Simaruba’cese. Växtfamilj (serien
Gera-nia,’les) av tropiska träd och buskar med
oftast enkönade blommor och parbladiga
blad. Barken innehåller ofta bittert
smakande ämnen. De viktigaste släktena äro
Aila’nthus, Irvi’ngia och Qua’ssia.
Simbi’rsk. Se Uljanovsk!
Simblåsa. Se Fiskar, spalt 2028!
Si’meon el. Simon. 1. Son till
patriarken Jakob och hans hustru Lea, stamfader
för israelitiska stammen S. 2. En i Luk. 2
kap. omtalad åldring, som mottog Jesus i
templet vid omskärelsen. 3. Aposteln Petri
egentliga namn. 4. S. i v r a r e n, en av
Jesu lärjungar. 5. S. m a g e r n el.
trollkarlen. Enl. Apg. 8 kap. ville han för
penningar skaffa sig apostlarnas andliga
makt.
Simfero’pol (tatariska Akmetjet).
Huvudstad i republiken Krim (R. S. F. S. R.),
centrum i ett rikt jordbruksområde. 88 000
inv. (1926).
Simfåglar. Äldre sammanfattande
beteckning för fåglar med simfötter
(pelika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
