Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Självsuggestion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5737
Självsuggestion—Sjöberg.
5738
många ryggradslösa djur men även hos
en del vertebrater (ödlor). Vanligen äro
då bestämda delar så byggda, att de lätt
lossas. De förlorade delarna återbildas
sedan i regel.
Självsuggestion eller au t o s u g g ei
s-t i o n. Livliga föreställningars återverkan
på själslivet i övrigt (särsk. förnimmelser)
och på det kroppsliga befinnandet
(musklernas och de inre organens funktioner
m. m.). S. spelar en stor roll såväl vid
uppkomsten som övervinnandet av många
sjukdomar. Försök att på s. grunda en
systematisk självläkekonst har gjorts särsk.
av fransm. C o u é. Se även Baudouin!
Sjö. Gods i s. Uppsala län (Holms
socken), fideikommiss inom ätten Banér,
bebyggt med ett imponerande slott efter
ritning av N. Tessin d. ä.
Sjöanemo’ner el. A k t i’n i e r
(Actini-a’ria). En grupp ensamlevande,
skelett
SJÖANEMON på en hummer.
Fotografi.
lösa koralldjur med talrika tentakler. S.
kunna förflytta sig långsamt krypande
medels en bred fotskiva. Vid beröring dra
de hastigt in tentaklerna. En mängd
arter finnas vid sv. västkusten.
Sjöbeck, Edvard Mårten, f. 1886.
Kontorsskrivare i Hälsingborg, som bl. a.
på uppdrag av Statens Järnvägar
författat flera landskapsbeskrivningar, t. ex.
Småland (1930), Halland (1931) samt
Bohuslän och Göteborg (1932) »vid
betraktandet fr. statsbanornas tåg och under
utfärder».
Sjöberg. I. E r i k S., f. 1794, d. 1828. Skald
under namnet Vita’lis. S. tillhörde
roman
tikens och.
göticismens tidevarv och
rönte inflytande av
båda riktningarna
men var ytterligt
rädd för allt
beroende, en stolt och
ömtålig
enslingsna-tur. Ensamhets-och försakelsekänslan är hans
diktnings grundstämning; han möter den
stundom med manligt tålamod, stundom
med en besk och oförsonlig ironi över sig
själv och andra. Hans Samlade dikter
utgå-vos 1828 av Geijer. II. Gustaf Magnus
S., f. 1844, d. 1931. Filosof och pedagog,
jämte sin hustru Hanna S. grundare av
Lyceum för flickor i Sthlm (1875). III.
Karl Leopold S., f. 1861, d. 1900.
Läkare, dock mest berömd som komp, av
musiken till Geijers Tonerna. Led. av Mus. ak.
IV. Johan Axel S., f. 1866. Målare.
Sina motiv väljer han ofta fr.
skärgårdsnaturen, som han tidigare skildrade i en tung
men numera i stark och frostigt klar
färgskala. Led. av Konst, ak. V. Birger
S., f. 1885, d. 1929. Förf., tidningsman,
1909—24 redaktionssekr. i
Helsingborgsposten. De av förf,
tonsatta
vissamlingarna Fridas bok
(1922) och Fridas]
andra bok (1929)
skildra med
förståelse och äkta
humor den sv.
småstadens psyke och ha
vunnit stor
popularitet, romanen
Kvartetten som
sprängdes (2 delar,
1924) är likartad
till miljö och
egenskaper, medan
däremot diktsamling-
en Kriser och kransar (1926) innehåller
delvis expressionistisk lyrik av mörkare
färg. Litt.: R. Malm: Diktarvärld och
verklighet hos B. S. (1930).
BIRGER SJÖBERG.
Fotografi.
ERIK SJÖBERG
(VITALIS). Målning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
