Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjögurkor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5741
Sjögurkor—Sjömanshus.
5742
är den mest kända), vilka tillhöra den sv.
kammarmusikens ädlaste skapelser;
vidare en rad pianostycken, tillhörande vår
pianolitt. :s bästa alster (Sex noveletter,
På vandring, Stämningar, Erotikon m. fl.),
orgelstycken, större körverk och
manskvartetter. Led. av Mus. ak. Litt.: C. G.
Nyblom: Emil Sjögren, n:r IV i serien
Kortfattade levnadsteckningar om framstående
tonsättare (1916); Emil Sjögren in
memo-riam (1918). III. Karl Johan
Vilhelm S., f. 1866, d. 1929. Prof, i
rättshistoria och civilrätt, justitieråd 1909—
18, ordf, i Lagberedningen 1918—27. Led.
av Vet. ak. IV. H å k a n S., f. 1870.
Professor i lat. språket och litt. i Uppsala
sedan 1924. Ciceroforskare. V. Karl
Arthur S., f. 1874. Konstnär. Han har
utfört bokutstyrslar och illustrationer samt
utgivit arbeten om boktryckarkonst och
ex-libris. VI. Gustaf Otto Teodor
S., f. 1881. Geograf, kännare av
fjälltrakternas geografi och geologi. S. utgav och
fullbordade 1911—24 det av K. J.
Ahle-nius påbörjade arbetet: Sverige,
geografisk topografisk statistisk beskrivning.
VII. Nils Axel Gustav S., f. 1894.
Skulptör, lärjunge av Bourdelle och
mästare till goda porträtthuvuden och
monumentalskulptur. Led. av Konst, ak.
Sjögurkor el. Havsgurkor
(Holo-thu’ria). En klass Tagghudingar
med långsträckt kropp, i vars ena ände den
av tentakler omgivna munöppningen är
belägen. Flera arter finnas vid sv.
västkusten.
Sjöhäst. Se Hästfiskar!
Sjöhävning. Detsamma som dyning.
Sjöjungfru. I sv. folktro ett
natur-mytiskt väsen, som lever i hav och insjöar.
I berättelserna om s. framträda dessa som
tydliga personifikationer av det våta
elementet i dess växlande utseende.
Sjökade’tt. Elev vid sjöofficersskola el.
officersaspirant ombord å fartyg.
Sjökapten. Person som vid någon av
rikets navigationsskolor avlagt
sjökaptensexamen, befälhavare på handelsfartyg.
Sjökarteverket. Ett under försvarsdep.
lydande ämbetsverk med uppgift att
uppmäta farvattnen kring Sveriges kuster
samt däröver utge sjökort och
beskrivningar. S. utger tidskr. »Underrättelser
för sjöfarande».
Sjökor. Detsamma som Sirendjur.
Sjökort. Karta över kuster, hav och
vattendrag till sjöfarandes bruk.
Sjökrigshögskolan, Kungliga. En 1898
inrättad skola för sjöofficerarnas vidare
utbildning; den omfattar en allm. 1-årig
kurs för subalternofficerare samt 1- och
2-åriga högre kurser.
Sjökrigsskolan, Kungliga.
Militärläroverk för utbildning av marinofficerare.
För inträde fordras sedan 1911
studentexamen; kursen är ngt mer än 3-årig.
Sjölagen. En år 1891 utfärdad lag, som
behandlar privaträttsliga förhållanden i
samband med sjöfart. Jfr
Sjömanslagen!
Sjölejon (Ota’ria Ste’lleri). En art stora
Öronsälar, vars hane är försedd med
lång man. S. förekommer här och där å
klippor vid n. Stilla havet ned till Japan
och Kalifornien.
Sjömalm. Detsamma som myrmalm.
Sjömansbiff. Se Biff!
Sjömanshem. Härbärge och
samlingslokal för sjömän, som där för längre el.
kortare tid erhålla kost och logi
kostnadsfritt el. mot låg avgift, ävensom råd och
upplysningar samt tillfälle till läsning o.
s. v. En del s. äro särskilt avsedda för
ålderstigna sjömän och deras hustrur. S.
finnas i de flesta sv. och i många större
utländska sjöstäder, som i Hull, Liverpool,
Rotterdam och Hamburg.
Sjömanshus. En officiell, under
Kommerskollegium lydande inrättning i de
flesta sv. sjöstäder med uppgift att
bokföra inhemskt handelssjöfolk, vartill hör
att verkställa av- och påmönstring av
sjöfolk samt handha viss registrering av
sjömännens värnpliktsförhållanden. S. utöva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
