Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skellefte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5769
Skellefte älv—Skeppsholms församling.
5770
Skellefte älv. Flod i n. Norrland
(Lappland och Västerbotten) med källor
nära sv.-norska gränsen och mynning i
Bottniska viken. S. genomflyter bl. a.
Horn-avan, Uddjaure och Storavan och
mottager fr. höger det betydande tillflödet
Malån. De viktigaste fallen äro Finnforsen
och Krångforsen. Längd: omkr. 330 km.
Normal medelvattenmängd 200 kbm i sek.
Disponibel yattenkraft vid
medelvattenmängd nedanför Storavan: 507 000 HK,
varav 29 800 HK utbyggda.
Skelning (lat. str abi’ smus). Det tillstånd,
då båda ögonen hos en individ ej ha
samma blickriktning. Orsaken kan ibland
vara en förlamning av ögonmusklerna. I
andra fall föreligga andra, delvis okända
orsaker. I vissa fall kan s. hjälpas medels
glasögon, men även operativa ingrepp
företagas med framgång.
Skelskör [skä’llsk-ör] el. S k j e 1 s k ö r.
Stad i Danmark på v. Själland (Sorö amt),
under medeltiden en betydande ort. 2 860
inv. (1930).
Skenben. 1. Beteckning för det tjockare
av de två benen i människans underben.
S. ledar uppåt mot lårbenet. 2. Hos häst,
svin och nötkreatur beteckning för den del
av benet, som motsvarar mellanhand (resp,
mellanfot) hos människan (kanonbenet hos
idisslare).
Skendöd. Det tillstånd, då organismens
alla funktioner äro så minimala, att livet
synes vara utsläckt. I synnerhet äro de
utåt lätt iakttagbara livsyttringarna
(andning, puls, reflexer) starkt reducerade. S.
förekommer ytterst sällan. Med stetoskop
kan man i regel höra om hjärtat slår och
en spegel framför munnen blir imbelagd vid
även ytterst svag andning.
Skenfrukt. Se Frukt!
Skenkonsonans. De klangbildningar, som,
fastän konsonanta då de äro isolerade,
genom sin ställning i den harmoniska
utvecklingen bliva dissonanta.
Stenvarseblivning. Förment iakttagelse
av något, som ej existerar. S. indelas i
illusioner, hallucinationer (se
d. o.!) och pseudohallucinatio-
n e r, vilka senare likna hallucinationer,
med den skillnad att iakttagaren ej tror
på det varseblivnas realitet.
Skepp. 1. Större segelfartyg med tre el.
flera master. I dagligt tal ofta = fartyg
i allm. 2. Den för församlingen avsedda
delen av en kyrka i mots. till koret. 3. Inom
boktryckarkonsten en plan plåtskiva, på
tre sidor försedd med uppstående kanter
och använd till förvaring av satt text. 4.
Benämning på de skeppsskrovliknande
cirrusmoln, som sträcka sig över himlen
och förebåda ett oväders annalkande.
Skeppare. 1. Befälhavare å mindre
handelsfartyg. 2. Person, som avlagt
skeppar-examen. 3. En under indragning varande
underofficersgrad vid flottan.
Skepparexamen. Den lägsta examen
inom navigationsavdelningen i
navigationsskolorna. S. är obligatorisk för förande av
fartyg i trafik.
Skepparslöv. Socken i Kristianstads län
(Gärds härad). 1 134 inv. (1932).
Skepperstad. Socken i Jönköpings län
(Västra härad). 611 inv. (1932).
Skepphult. Socken i Älvsborgs län
(Marks härad). 475 inv. (1932).
Skepplanda. Socken i Älvsborgs län (Ale
härad). 1 865 inv. (1932).
Skeppsfart, Rederi-a. b. Torsten
Kreu-ger-bolag. Se Stockholmspress
a. b.!
Skeppsgosse. Yngling (15—18 år) under
utbildning till örlogsmatros.
Skeppsgossekåren. Militärt förband för
sjömansutbildning av gossar, som önska
inträda vid flottan som underbefäl. S. är
förlagd till Karlskrona och Marstrand.
Skeppsholmen. Holme inom Stockholm,
belägen i Saltsjön och tillhörig kronan,
för-läggningsplats för kgl. flottans station i
Stockholm. Preliminär överenskommelse
om S:s försäljning till Stockholms stad har
träffats, men riksdagen har ännu (1932)
icke godkänt förslaget.
Skeppsholms församling. Kgl. flottans
garnisonsförsamling i Stockholm. Försam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
