Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyddsskog ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5801
Skyttea’nska professuren—Skytterörelsen.
5802
skolor och
undervisning, såväl högre
som lägre. 1622
inrättade han
Skytte-anska professuren i
Uppsala. 2. B e n g t
S., f. 1614, d. 1683.
Den förres son,
statsman,
landshövding i Uppsala 1646,
riksråd 1648,
ståthållare i Estland
1655—56. S. hade
ett oroligt och opå-
litligt sinnelag, råkade vid flera tillfällen
i kunglig onåd och förde fr. slutet av
1660-talet ett kringirrande liv i utlandet.
Skyttea’nska professuren. Professur,
som i sammanhang med Uppsala
universitets återupprättande av Gustav II Adolf
år 1622 donerades till universitetet av
Johan Skytte. Dess läroområde anges som
vältalighet och statskunskap men omfattar
numera blott statskunskap. Rätten att
utse professor tillkommer ännu i dag en av
Skyttes efterkommande, men utnämningen
stadfästes av Kgl. Maj:t. Nuv. patronus
är landshövding A. Mörner, professor
sedan 1923 Axel Brusewitz.
Skyttea’num. 1600-talsbyggnad i
Uppsala, ämbetsbostad för skytteanska
professurens innehavare.
Skyttel. Det redskap, som vid vävning
uppbär inslagsgarnet.
Skyttemedalj. Silvermedalj, som vid sv.
armén tilldelas manskap, vilka under
skjutning med gevär el. karbin uppnått
SKYTTEANUM. Fotografi.
ett visst skjutresultat. S. plägar bäras
även efter befordran till underofficerare
och officerare. Det frivilliga
skytteväsen-det har även en s. bland sina
utmärkelsetecken.
Skyttemärke. Utmärkelsetecken för
ådagalagd skjutskicklighet. S. brukas i armén
och inom skytterörelsen samt förekommer
på båda hållen i tre grader: i brons,
silver och guld. Skytterörelsens förnämsta
utmärkelsetecken är riksmedalj, som
endast kan förvärvas av guldmärkesskytt
vid skytteförbunds statspristävling.
Skytten (lat. Sagitta’rius). Dels ett av
Djurkretsens tecken, dels en
stjärnbild på s. hemisfären, best, av för blotta
ögat svaga stjärnor men innehållande en
av Vintergatans allra ljusstarkaste och
stjärnrikaste trakter, vilka enl. nyare
forskningar bilda vårt stjärnsystems
centrala partier.
Skytterörelsen. Det av staten
understödda frivilliga skytteväsendet uppstod i vårt
land på 1860-talet i form av
skarpskytteföreningar, vilka bedrevo
militära övningar. Redan i slutet av
1870-talet började de ombildas till
skyttegillen och skytteföreningar,
som uteslutande bedriva skjutövningar.
Under åren 1889—94 genomfördes s:s
enhetliga organisation, som numera i
huvuddrag är följande. Skytteförening är
en lokal sammanslutning av män och
ynglingar med avsikt att bedriva
skjutövningar till förvärvande av skicklighet i
armégevärets bruk. Sk yttekrets
omfattar skytteföreningarna inom ett visst
område, i regel landstormsområdet. S k y
t-teförbund omfattar samtliga
skytteföreningar inom ett län (Älvsborgs och
Kalmar län äro båda delade i två förbund).
Skytteförbundens
överstyrelse utövar under Kgl. Maj:t ledningen av
det frivilliga skytteväsendet. Den utgöres
av en ordf., en led. för varje
skytteför-bund, ett verkställande utskott samt en el.
flera av Kgl. Maj:t förordnade led.
Verkställande utskottet inom
överstyrelsen handhar de löpande göromålen. Det
består av 9 valda led. och en el. flera av
JOHAN BENGTSSON
SKYTTE. Målning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
