Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slättbo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5829
Smaksinne—Smith.
5830
vårtlika bildningar å tungspetsen och
tungranden) samt vallpapiller (tämligen
stora bildningar å tungbasen, nära
svalget) . — Smaksinnet förmedlar
retningar från i saliven lösta ämnen. Endast
fyra slags smak finnes: surt, salt, sött och
beskt, vilka förmedlas gm olika smaklökar.
Vad som i övrigt i dagligt tal hänföres till
smaken, förmedlas av luktsinnet.
Smaksinne. Se Smakorgan!
Smalnäsiga apor (Catarrhi’na). En grupp
Apor med smal nässkiljevägg och framåt
riktade näsborrar. Till s. höra de flesta av
gamla världens apor: Antropomorfa,
Babianer, Gibboner, Makaker,
Markattor och N ä s a p o r.
Smalt. Se Kobolt!
Smara’gd (grek. sma’ragdos). Se B
e-ry 11!
Smaragdön el. Den gröna ö n.
Stundom brukad poetisk benämning på I
r-1 a n d.
Smart (eng.). Bet. egentl. skarp; rask,
slug, hänsynslös. — Sm a’r t n e s s,
slughet (oftast i affärer, med bibetydelse av
hänsynslöshet).
Smedby. Socken i Kalmar län
(Gräsgårds härad). 361 inv. (1932).
Smedjebacken. Köping i Kopparbergs län
(Norrbärke socken), vid S. V. B. och
Strömsholms kanal. 2 515 inv. (1932).
Smedjebackens valsverks a. b. Järnverk
och mek. verkstad i Smedjebacken,
Kopparbergs län, grundat 1872. Aktiekapital
2 mill. kr., årstillverkning 3,5 mill. kr.
Smedslätten. Villasamhälle inom
Stockholms stads område (Bromma församling)
vid Mälaren. Omkr. 2 000 inv.
Smedstorp. 1. Socken i Kristianstads
län (Ingelstads härad). 1 857 inv. (1932).
2. Municipalsamhälle i S. 1. 350 inv.
(1932).
Sme’tana, B e d ? i c h (Fredrik), f.
1824, d. 1884. Tjeck, tonsättare och pianist
(elev av Liszt), skapare av den nationella
tjeck, konstmusiken. Bl. hans verk märkas
operan Prodana’ nevesta’ (1866,
Brudkö
pet, Sthlm 1894), de symfoniska dikterna
Moldau, Aus Böhmens Hain und Flur (ur
cykeln Mitt fosterland), stråkkvartetten
Aus meinem Leben, pianostycken, kör- och
solosånger. 1856—61 verkade S. som
dirigent, pianist och lärare i Göteborg.
Sme’terlin, Jan, f. 1892. Polsk pianist,
vilken på sina uppmärksammade
konsertresor ett flertal ggr gästat Sverige.
Smethwick [sme’thik]. Industristad i
mell. England (grevsk. S.) helt nära
Birmingham. 84 000 inv. (1931).
Smeto’na, An t an as, f. 1874. Litavisk
politiker. S. utgav under tsartiden en
tidning i Vilna och valdes under oroligheterna
1905 till president i den lantdag, som
proklamerade Litavens oavhängighet. När
staten Litaven återupprättades efter
världskriget blev S. dess förste president och
stannade på denna post till 1920. 1923
kallades han till prof, i filosofi i Kaunas, och
efter statskuppen 1926 återinsattes han som
president.
Smide. 1. Omformning av kalla el.
upphettade metallstycken genom hamring. 2.
Förvandling av tackjärn till smidbart järn
(se Färskning!).
Smidesjärn el. smidbart järn. Järn
med mindre än 0,5% kol.
Smink (tysk. Schminke). Kosmetiskt
preparat, som oftast utgöres av ett
fettäm-ne, färgat med cinnober, saffran, zinkvitt,
talk el. andra ämnen. Sminkning förekom
redan under antiken.
Sminkrot. Sv. namn på Lithospe’rmum
arve’nse.
Smirno’ff, Karin, f. 1880. Förf., dotter
till Aug. Strindberg. Hon har utgivit
romaner och skådespel, präglade av starkt
psykologiskt intresse, bl. a. En tretydig
historia (1927) samt en biografi över sin mor:
Strindbergs första hustru (1925).
Smith. I. Lars Olsson S., f. 1836, d.
1913. Grundläggare av Reymersholms
spritförädlingsverk 1869
(»brännvinskung-en»), led. av F. K. 1885—91. S. bildade
s. k. arbetarringar, ett slags kooperativa
sammanslutningar, som voro förbundna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
