Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snabelbjörnar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5841
Sniglar—Snokar.
5842
CARL SNOILSKY. Teckning av Severin
Falkman.
nämarna av Billerud-bolagets
konstsilke-niassa.
Sniglar (Lima’cidce). En fam. L
ungsnäckor utan el. med rudimentärt
skal, långsträckt, slemavsöndrande kropp
och två par tentakler, av vilka de bakre
och större ha ögon i spetsen. S. leva av
både växt- och djurdelar och göra ofta
skada på sallat, jordgubbar m. m. Ett
20-tal arter finnas i Sverige.
Snilja (fransk, chenille = insektslarv).
Bet. tunt snöre av silke.
Snille och smak. Sv. ak:s valspråk.
Snip. Se Rots!
Snipa. Lätt roddbåt, spetsig i båda
ändarna.
SnFtsel (tysk. Schnitzel = avskuren
bit). Biprodukt vid betsockertillverkning.
S. utgöres av de urlakade betstyckena.
Genom förjäsning erhålles av s. b e t m a
s-s a. Såväl denna som färsk el. torkad s.
användas som fodermedel.
SnBtseljakt el. schnitzeljakt (tysk.
Schnitzel = papperslapp). Egentl. ett
jaktlopp utan hundar och där spåret markerats
med pappersbitar. I Sverige bedrives s.
vanl. till fots.
S. N. J. Förk. för Stockhol
m—Ny-näs järnväg.
Snobb (eng. snob = bracka). Person,
som väcker uppseende genom överdriven
elegans och modernitet i sin klädedräkt och
sitt allm. uppträdande; elegant sprätt. —
S n o b b e r i’ el. s n o b b i’s m, en
snobbs sätt att uppträda.
Snollsky [snå’jlsky]. Sv. adlig ätt,
inflyttad fr. Krain och naturaliserad 1651,
en gren friherrlig 1770 och grevlig 1771.
Carl Johan Gustaf, f. 1841, d.
1903. Skald, överbibliotekarie vid Kgl.
Bibi, sedan 1890. S. tillhörde de s. k.
»signaturpoeterna» och debuterade i
Namnlösa Sällskapet under märket
Sven Tröst. Hans ungdomsdiktning,
som under en resa till Italien 1864—66 slog
ut i full blomning, hyllar söderns sorglösa
lättsinne, dess skönhet och glada
livsnjutning men inspireras även av tidens liberala
frihetssvärmeri. Den friska
omedelbarheten i denna diktning efterträddes under en
senare period av en förnäm och ömtålig
slutenhet (dikten Noli me tangere).
Formen blir alltmera klassiskt fulländad, och
särskilt är S. en av vår litt: s främste
sonettdiktare. Under 1880-talet tar han
intryck av de nyvaknade sociala spörsmålen,
vilka han betraktar fr. en aristokratisk
synpunkt men med sympati och förståelse
för underklassen (Den tjänande brodern
m. fl.). Vid denna tid tillkommo också
Svenska bilder (särskilt utg. 1886),
skaldens mest populära diktsamling, en serie
episoder ur sv. historia, tecknade med äkta
inlevelse och varm fosterländsk känsla. Av
övriga samlingar utkommo Italienska
bilder 1865 och Dikter (5 saml.) 1869—97.
Led. av Sv. ak. Litt.: K. Warburg: C.
Snoilsky (1905).
Snokar (Colu’bridoe’). Artrik familj
giftlösa Ormar med lång och spetsig stjärt,
vars undre sköldar stå i två rader. I
Sverige finnas två arter, Vanlig s.
(Tropi-dono’tus el. Co’luber na’trix) och Slät
s. (Corone’lla austri’aca). Den förra, som
är vida vanligare, igenkännes lätt på de
två ljusa fläckarna på huvudet. Den lever
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
