Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5851
Sociali’sm—Socialstyrelsen.
5852
socialistiska skriftställare skilda
uppfattningar. I Sverige arbetar sedan 1920 den
av den dåvarande socialdem. regeringen
tillsatta s. k. socialiseringsnämnden, som
har till uppgift att utreda s:s
förutsättningar och möjligheter i vårt land. Led. i
nämnden, som fått föreläggande att
slutföra arbetet, åtnjuta numera (1932) icke
längre arvode.
Sociali’sm. Benämning på en
samhälls-åskådning, som hävdar, att det nuv.
samhällets brister i främsta rummet bottna i
den obegränsade privata äganderätten till
produktionsmedlen (kapitalismen). S.
kräver därför ett mer el. mindre fullständigt
avskaffande av den privata äganderätten
el. anser, att samhället befinner sig i
utveckling till denna ordning. I sin kritik
av de bestående förhållandena
överensstämma de flesta socialistiska riktningar,
men däremot råder stor
meniugsskiljaktlig-het beträffande beskaffenheten av och
metoderna för förverkligandet av det
socialistiska samhället (jfr Kommunism,
Socialdemokrati,
Syndikalism!). S: s idéer äro av mycket gammalt
ursprung. I Platons »Staten» finnas de
första konturritningarna till ett
socialistiskt samhälle. Thomas Mores »Utopia»
fr. 1500-talet är ett annat utkast till en
socialistisk idealstat. I samband med den
industriella revolutionens genombrott och
den nya kapitalismens framträdande
uppkom den moderna s. Det stora sociala
elände, som blev frukten av de
manchesterlibe-rala idéernas omsättande i verkligheten
(jfr Liberalism!) framkallade ett
flertal socialistiska skrifter. De förnämsta
förf., de s. k. utopisterna, voro O w e n
i England, F o u r i e r i Frankrike och
Quiding i Sverige.
I och med Karl Marx inträder s. i
sitt moderna skede. Marx kan jämte
Lassa 11 e och E n g e 1 s betraktas som den
nuv. socialistiska arbetarrörelsens
teoretiska grundläggare. Marx’ teorier ha på
flera punkter modifierats av senare
socialistiska teoretiker (jfr Revisionism!).
Litt.: Hj. Branting: Socialismen (1905,
Verdandis småskrifter n:r 45). W.
Som-bart: Socialism och social rörelse (1911).
Karl Diel: Socialismen, Kommunismen och
Anarkismen (1913). R. MacDonald:
Socialismen (1913). N. Karleby: Socialismen
inför verkligheten (1926).
Socialistiska (arbetar)internationalen. S?
Internationalen!
Socialistiska sovjetrepublikernas förbund
(rysk. Soju’s Sovje’tskich
sotsialisti’tje-skich resp-u’blik, förk. S. S. S. R.). Det
officiella namnet på Sovjetryska förbundet.
Socialmfnistern. Chefen för
socialdepartementet.
Socialpolitik. Sammanfattande
benämning på de strävanden och åtgärder, som
utan att rubba de bestående
egendomsförhållandena söka inom det nuv. samhällets
ram avhjälpa de av detsamma betingade
sociala missförhållandena. S. kan historiskt
ledas tillbaka på den s. k. socialpolitiska
skolan, »katedersocialisterna» i
Tyskland på 1870-talet, vilka haft ett stort
inflytande även på Sveriges s. Inom s. falla
en mångfald åtgärder, som röra
arbetarskydd, arbetslöshet, fattigvård,
bostadsfrågan, nykterhet m. m. Litt.: G. Cassel:
Socialpolitik (1902). G. H. von Koch:
Social handbok (1925).
Socialpolitiska institutet. Se
Institutet för socialpolitisk och
kommunal utbildning och
forskning!
Socialstatistik. Under namnet s.
sammanfattas den statistik, som behandlar
sociala frågor: förhållandena på
arbetsmarknaden (arbetsstatistik), bostads-,
levnadskostnads- och nykterhetsförhållandena o. d.
S. handhas i Sverige nu till större delen av
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. Ett under socialdep.
lydande centralt ämbetsverk för handläggning
av ärenden rörande arbetarefrågor,
socialförsäkring, nykterhets- och
bostadsspörs-mål, socialstatistik etc. S. tillkom 1912
genom utbrytning fr. Kommerskollegium. S.
ledes av en generaldirektör och arbetar på
5 byråer: en för sociala frågor i allmänhet,
en för arbetarskyddsärenden, en för
sjuk-kasseväsendet m. m., en för allm.
socialstatistiska specialundersökningar samt en för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
