Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sofism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5865
Soignerad—So’krates.
5866
SOKRATES.
Antik byst.
Soignerad [soanje’-] (fransk, soigner =
vårda, sköta). Bet. förfinad, välvårdad
(särskilt om klädsel).
Soirée [soare’] (fransk.). Se Soaré! —
Soirée dansante [dansa’nt],
afton-samkväm med dans. — Soirée m u s
i-cale [-mysika’11], musikalisk
aftonunderhållning.
Soja. Sås, beredd genom jäsning av s
o-j a b ö n o r med en särskild mögelsvamp
(Aspergi/llus ory’zce), som odlas på kokt
ris. S. användes särskilt i Kina och
Japan. Stundom kallas, ehuru oriktigt, även
en lösning av bränt socker el. av
champinjonavfall framställd saft för s.
Sojabönor. Frukterna av Glyci/ne
hi’spi-da, även kallad So’ja hispida (fam.
Le-gumino’se(e). De användas dels till
sojaberedning, dels till pressning av olja. Av
s. tillverkas även sojakakor och sojamjöl,
tvenne äggviterika fodermedel
innehållande i medeltal 37,8 och 40,1 % smältbar
äggvita resp. Sveriges import av s. uppgick
till 31 mill. kg år 1931, motsv. ett värde
av 3,9 mill. kr.
So’koto. 1. Flod i Nigeria, Britt.
Väst-Afrika, biflod till Niger. 2. Prov, (inhemsk
stat) inom britt, protektoratet Nigeria,
med likbenämnd huvudstad. Befolkningen
utgöres huvudsakligen av hausa- och
ful-befolk. 1 667 000 inv. (1926).
Soko’tra. Britt, ö vid Afrikas ö. kust, n.
ö. om Somalilandet, med 3 600 kvkm ngt
större än Gotland. Högsta toppen är 1 420
m. ö. h. Växtvärlden visar en blandning
av asiatiska och afrikanska arter. Dadlar
och smör äro de förnämsta produkterna.
Befolkningen är arabisk. Omkr. 12 000 inv.
Huvudstad: H a d i’b u.
So’krates, f. 470 el. 469 f. Kr., d. 399 f.
Kr. Grek, filosof, en av antikens främste
«edelärare och idealister, Platons
lärofader. Han delade sofisternas psykologiska
och folkuppfostrande intressen men
bekämpade de upplösande följderna av deras
läror. Som motvikt till sofisternas
verksamhet inriktade sig S. på att finna säkra
normer för sanning och dygd. Han satte aldrig
sina läror i system el. bedrev undervisning
i egentlig mening utan sökte genom samtal
och diskussioner på gator och torg leda
människorna till självbesinning och
självkännedom; med ironiens hjälp och genom
frågor och inkast (»den sokratiska
metoden») ville han få åhörarna att själva leta
sig till lösningen av problemen, vilket han
skämtsamt kallade sin förlossningskonst
(m a i e v t i k). Genom att som mots. till
de växlande individuella föreställningarna
uppsöka de för alla gemensamma
begreppen ville S. nå en grundval för säker
kunskap, och i den riktiga insikten om det
godas begrepp såg han förutsättningen för
det rätta handlandet; hans
moraluppfattning var således utpräglat
intellektualis-tisk; därigenom gav han en säker
för-nuftsgrundval för etiken: endast det
riktiga, på förnuftig insikt grundade
handlandet gör människan lycklig. Till följd
av angivelser från personliga fiender och
på grund av att den upplysningsrörelse,
S. företrädde, efter det för Aten
olycks-bringande peloponnesiska kriget kom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
