Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sollefteå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5873
Sollefteå—Solna.
5874
Sollefteå. 1. Stad
i s. Ångermanland,
Fästernorrlands län,
rid Ångermanälven
och S. J. — S. har
betydelse som
han-iels- och
industristad samt militär
förläggningsort.
Industrien är
obetydlig. S., som redan
under medeltiden
var en bekant
marknadsplats, blev stad
1917. 2 829 inv. (1932). 2. Tingslag i
Väs-ternorrlands län.
SOLLEFTEÅ
STADSVAPEN. Fältet silver,
orrhanen svart.
Sollefteå landskommun. Kommun i
Väs-ternorrlands län (Sollefteå tingslag). 3 092
inv. (1932).
Sollentuna. 1. Härad i Stockholms län. 2.
Socken i S. 1. 9 679 inv. (1932).
Sollerön el. Sofia Magdalena.
Socken i Kopparbergs län (Mora tingslag).
2 026 inv. (1932). — S. omfattar bl. a.
Siljans största ö, Sollerön.
Solliden. Kgl. lustslott på Öland strax s.
om Borgholm, uppfört efter ritningar av T.
Grut 1906.
So’lly Joel, egentl. Solomon B a
r-nato Joel, f. 1863, d. 1931.
Sydafrikansk diamantgruvägare, som spelat en
ledande roll i Londons City och inlagt
sto
ra förtjänster om den sydafrikanska
industriens utveckling. S. var intresserad i
talrika guldgruvor och var den ledande vid
diamantsyndikatets organisation.
Solmaskin. Maskin, direkt driven med
solljuset som energikälla. S., som bl. a.
framställts av John Ericsson, komma
möjligen i framtiden att få stor betydelse,
men någon praktiskt användbar s. är ännu
ej uppfunnen.
Solmisatio’n [så-]. Ett av Guido Aretino
på 1000-talet infört mycket invecklat och
vidlyftigt tonartssystem, byggt på en
sex-tonig skala (hexakord), vars särskilda
tonstegs namn (ut re mi fa sol la) hämtats
fr. en bekant Johanneshymn. Namnen ha
dock ej här den fasta tonbetydelsen hos
våra tonbeteckningar (c d e, o. s. v.) utan
syfta i stället på tonstegets plats i
hexakor-det. I de romanska länderna ha dessa
ton-stegsbenämningar överflyttats på vår
c-durskalas tonsteg, dock med förändring av
ut till do och med tillägg av si (do = c,
re = d, mi = e, fa = f, sol = g, la = a
och si = h) och bibehållas ännu i dag.
Solms-La’ubach, Hermann z u, f. 1842.
d. 1915. Tysk botanist och paleontolog. S:s
författarskap behandlar de flesta av
botanikens grenar (utom växtfysiologin) men
sina främsta insatser gjorde han inom
växt-paleontologin.
Solna. Socken i Stockholms län
(Dande-ryds skeppslag). 22 210 inv. (1932).
SOLLEFTEÅ
1. Samskola
2. Lasarett
3. Tingshus
Järnvägsstation
5. Stadsträdgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
