Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spartan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5905
Specialexekution—Spegeltelesko’p.
5906
särskildhet, utmärkande drag, varåt ngn
särskilt ägnar sig.
Specialexekution. Bet.
domverkställighet, utmätning, uttagande av enstaka
ford-ringsbelopp hos gäldenär. Mots. är
generalexekution el. konkurs, då
förfarandet avser att tillgodose samtliga
fordringsägares anspråk.
Specia’lstål. Se Ferrolegeringar!
Spe’cie (lat. spe’cies = art, slag, sort).
Se Banko!
Specieköp. Se Leveransavtal!
Specie’ll. Bet. särskild, som avser ngt
visst; synnerlig.
Speciell privaträtt. Se Civilrätt!
Species (lat.). Bet. art, sort.
Speciesköp. Köp av bestämt gods. Jfr
Leveransavtal!
Specifice’ra (fransk, specifier av lat.
spe-cia’lis = särskild och fa/cere = göra). Bet.
omständligt uppräkna, i detalj ange.
SpecifPk (lat. speci’ficus). Bet. särskild,
egendomlig. — Specifik vikt el.
egentlig vikt, vikten av
volymsenheten av ett ämne el., vilket är detsamma,
förhållandet mellan vikten av en viss
volym av ämnet och samma volym 4-gradigt
vatten. — Specifikt värme el.
egentligt värme, den värmemängd,
i gramkalorier, som behöves för att
uppvärma 1 gr. av ämnet 1°. — Specifik
ledningsförmåga, se Elektrisk
ledningsförmåga!
Specifikatio’n (mlat. specifica’tio). Bet.
omständlig, detaljerad förteckning.
Spe’cimen, plur. s p e c i’m i n a (lat.).
Bet. lärdomsprov, särskilt vetenskapligt
meriterande arbete; exemplar. — S p e c
i-m i n e’r a, avlägga prov.
Spectator [spekte’jto] (eng.). Bet.
iakttagare. Namnet på en moraliserande
vecko-tidskr. utgiven i London av Addison 1711
—12 och 1714.
Spe’culum (lat.). Bet. spegel. Ett vanl. av
metall best, rör el. trattformat instrument,
som användes vid inspektion av kropps-
håligheter t. ex. näsan, öronen, ändtarmen,
slidan.
HAKVIN SPEGEL.
Speditio’n (lat. spedi’re = sända iväg).
Förvaring och avsändande av varor för
annans räkning. —
S p e d i t ö’r,
person, som
yrkesmässigt bedriver s.
Spegel, Hakvin,
f. 1645, d. 1714.
Psalmdiktare och
kyrkopolitiker. Han
har skrivit ett
30-tal folkligt
kärnfulla psalmer i vår
psalmbok och en
omfattande skapelsedikt, Gudz werk och
hwila (1685), som söker ge en översikt över
den tidens naturkunskap. Som en av sin tids
ivrigaste förkämpar för språkets renhet
utgav han en sv. ordbok, Glossa’rium
sveogo’-ticum, 1712. Som stiftschef och senare
ärkebiskop anlitades han i arbetet på ny
kyrkolag, bibelövers., psalmbok, katekes
o. s. v. Litt.: J. Helander: H. Spegel, hans
liv och gärning intill år 1693 (1899). K.
Kastman: H. Spegel (1903).
Spegel (lat. spe’culum av spe’cere = se).
Yta, som återkastar infallande ljusstrålar
på ett regelbundet sätt. Vanliga s. bestå
antingen av med kvicksilver belagt glas
el. blankpolerade metaller. Plana s. ge en
med föremålet likformig bild. För sfäriska
konkava s. gälla samma lagar som för
positiva linser, för konvexa samma som för
negativa dylika.
Spegelavläsnlng. Metod för avläsning av
små vridningsvinklar, varvid en plan
spegel fästes vid instrumentets vridbara del
och får återkasta en ljusstråle mot en
skala.
Spegeljärn. Se Mangan järn!
Spegeltelesko’p el. r e f 1 e’k tor.
Astronomiskt instrument med spegel som
ljus-samlande medium i st. f. objektiv. S.
användas särskilt för iakttagelser av
ljussvaga objekt och äro då av mycket stora
dimensioner. Nutidens största s. finnes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
