Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5909
Spekule’ra—Spe’ner.
5910
längd ( i n f r a r ö d a strålar). Vid
omkring 520° börjar spektrums röda del
framträda, och. vid omkr. 1 500° är s.
fullständigt, så att det utsända, blandade
ljuset synes vitt. Vid ännu högre
temperaturer utsändas även ultravioletta
strålar, som fortsätta s. åt den
violetta sidan. De äro ej synliga för ögat
men påverka en fotografisk plåt.
Då det ljus, som kan uppdelas i ett
kontinuerligt s., passerar genomskinliga
kroppar, absorbera dessa just de strålar, som
de själva vid upphettning utsända, så att
ett absorptionsspektrum
med mörka linjer el. band erhålles. Ett
typiskt ex. härpå är solspektrum, som
innehåller talrika mörka linjer (F r a u
n-h o f er ska linjer), förorsakade dels
av solens yttre gashölje, dels av jordens
atmosfär. Jfr Elektromagnetisk!
Spekule’ra (lat. specula’ri = spana). Bet.
grubbla, tänka djupsinnigt; föreha
affärsplaner. — S p e k u 1 a’n t, person, som
funderar på att köpa ngt el. uppgör
affärsplaner. — Spekulat i’v, djupsinnig,
begrundande. — S p e k u 1 a t i o’n. 1. I
filosofisk mening försök att enbart genom
tänkandet nå fram till den högsta
sanningen. 2. Beräkning av vinst på ett
affärsföretag, där denna ej är säker.
Spelmanstävlan. En tävlan om pris
mellan folkliga spelmän. Den första i Sverige
ägde rum på Zorns initiativ i Dalarna 1906.
Spelvik. Socken i Södermanlands län
(Rönö härad). 254 inv. (1932).
Spenar. Se Mjölkkörtlar!
Spenat. Se Spinacia!
Spenatmögel. En genom en svampart
(Perono’spora effu’sa) åstadkommen
sjukdom hos spenat. S. yttrar sig som ett grått
mögel, som fläckvis fäster sig på bladen.
Spencer [spe’nso], Herbert, f. 1820, d.
1903. Eng. empiristisk och utilistisk
filosof, som genomförde utvecklingslärans
synpunkter på filosofien i dess helhet och
satte 1800-talets erfarenhetsfilosofi i ett
omfattande system. Enl. S. behärskas alla
livsföreteelser såväl fysiska som psykiska
HERBERT SPENCER.
Fotografi.
och samhälleliga av
samma lagar:
kraftens bestånd,
övergång från det
enkla till det
sammansatta, växelverkan
mellan utveckling
och upplösning m.
m. Livet består i
en ständig
anpassning av inre
förhållanden efter
yttre livsbetingelser;
denna lag gäller
alla livsformer. S. betraktade därför
andliga företeelser i analogi med materiella. I
sin uppfattning om varelsernas utveckling
har S. beröringspunkter med Darwin, vars
idéer han förebådade. Inom psykologien
företrädde S. en typiskt empiristisk
uppfattning, inom etiken en utilistisk moral,
som lärde, att måttstocken på det goda är
det för mänskligheten nyttiga. Hans
religiösa uppfattning är närmast a g n o s t
i-c i s m. Inom sociologien företräder han en
utpräglad liberalism, som vill begränsa
statsmaktens ingripande i individens liv
till det minsta möjliga. S. fick ett stort
inflytande och räknas som en av
läromästarna för den naturvetenskapligt
orienterade utvecklingsfilosofi, som är
karakteristisk för senare hälften av 1800-talet.
Litt.: J. Bager-Sjögren: Herbert Spencer
och utvecklingsfilosofien (1893). W.
Eke-dahl: Studier över egoismen och
altruismen i Herbert Spencers etiska system
(1897). Vitalis Norström: Grunddragen
av Herbert Spencers sedelära (1889).
Spencerviken [spe’nso-]. Vik av Indiska
havet, inträngande på Australiens s. kust,
i staten Syd-Australien.
Spende’ra (tysk, spendieren). Bet. bestå,
bjuda, vara frikostig.
Spene. Se Mjölkkörtlar!
Spe’ner, Philipp Jakob, f. 1635, d.
1705. Pietismens upphovsman och förste
ledare. Som präst i Frankfurt am Main
började han 1670 hålla konventiklar för
allvarliga kristna och på grundval av sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
